100 statliga jobb till Lycksele

Troligen är jag Sveriges gladaste opinionsbildare. Jag har nämligen debatterat vikten av statliga jobb i landets glesare regioner i drygt två år. Närmare bestämt sedan pressmeddelandet om att Skatteverket avsåg lägga ner 9 kontor varav ett av dem var Lyckseles. Men som vi lyckades behålla genom en massiv folkopinion av sällan skådat slag.

Exakt 738 dagar senare kommer beskedet att Arbetsförmedlingen ska etablera sin senaste och modernaste verksamhet till Lycksele. En etablering som kan generera upp till 100 arbetstillfällen. Och inte vilka arbetstillfällen som helst utan 100 statliga jobb av senaste modell.

Klart att jag är glad över detta, men också förvånad. I två år har jag som sagt drivit på frågan om att jobben behövs bäst utanför residensstäderna, trots att jag sen länge gett upp hoppet om att fler statliga jobb skulle komma till Västerbotten. Västerbotten är nämligen utpekat som ett av länen med hög andel statliga jobb i utredningen som ligger till grund för fortsatt lokalisering av statliga myndigheter. Utredningen jag syftar på är, 2016:8 Statliga myndigheters lokalisering, som Ardalan Shekarabi (S) initierade och som många av oss boende i mina nejder hoppades skulle främja delar av Sverige innanför Botniakorridoren.

Tyvärr blev det inte så eftersom utredarna utgått från län i sin kartläggning. Mycket omodernt och missvisande skulle jag vilja påstå eftersom länets statliga jobb finns i Umeå. Det hade varit mer relevant att göra kartläggningen utifrån FA regioner. Glädjande nog har landsbygdskommittén utgått från landets olikheter när det gäller förslagen kring statlig närvaro.

Arbetsförmedlingen etablering kom alltså helt otippad och vad den kommer att generera för Lycksele och Västerbottens inland jämfört med 100 jobb i en residensstad, vore intressant att jämföra.

Det framgår nämligen i de underlag som Statskontoret tagit del av att det inte finns analyser gjorda av hur myndigheterna skulle kunna förlägga verksamhet till delar av landet med svag ekonomisk utveckling. Det finns heller inga exempel på analyser av vilka konsekvenser nedläggning av ett kontor får för arbetsmarknaden på den berörda orten.

Argumenten som GD Mikael Sjöberg talar om för att satsa på en ort som Lycksele är god infrastruktur, lägre kostnader för arbetskraft och hyra än i Stockholm, samt att personalomsättningen troligen är lägre.  Arbetsförmedlingen kan genom denna satsning bli myndigheten som går i bräschen för fortsatt decentralisering till mindre orter om regeringen tar möjligheten att analysera effekterna. Annars får väl vi Lyckselebor ta saken i egna händer som vi är vana vid.

Arbetsförmedlingen kan definitivt plocka poäng som den myndighet som valt att ta ansvar för det kluvna Sverige. I statskontorets utredning framgår nämligen att få myndigheter tar uttalad hänsyn till utvecklingen på regional nivå i samband med beslut om lokalisering. Myndigheterna uppfattar inte att deras primära uppgift är att bidra till tillväxt i olika delar av landet genom lokalisering av verksamhet.

Det är synd tycker jag men nu är vi lyckliga Lyckselebor

 

Malin Ackermann, opinionsbildare och en av talarna på konferensen 250 möjligheter