Har jordbruksmarken ett värde?

Denna sommar har kännetecknats av sol, sol och åter sol med temperaturer upp mot 35 grader, där en eventuell vindpust har känts som en hårfön på maximal värme. Vem kan klaga på en sådan sommar? Solen har dock inte varit nådig mot våra åkrar och betesmarker. Gräs och sädeskorn har kämpat för överlevnad och marker har lyst bruna. Det går lätt att förnimma 1800-talets missväxtår genom rader ur Kristina från Duvemåla – ”Från molnlös himmel glödde solen varje dag, som gräset i hagen blev glest och livlöst, som betet torkade bort, så sinade korna.”Precis som då har all möjlig betes- och åkermark där det växt något, varit värdefull i år för alla som behöver mat till sina djur.

Många experter och forskare säger att denna torka är ett av många tecken på klimatförändringar där ett varmare och torrare klimat alternativt ökad nederbörd kommer att vara mer vanligt i framtiden. Torkan i sommar har dock inte bara berört Sverige, utan flera delar av övriga världen märker av att jorden blir allt varmare. Vissa prognoser visar att det i framtiden kan vara så mycket som en fjärdedel av jordens landyta som får ett torrare och ökenliknande klimat inom ett 30-tal år. Stigande havsnivåer och mer ökenklimat minskar storleken på användbar jordbruksmark i många länder.

I framtiden behöver vi inte bara bemöta klimatförändringarna utan också en ökad befolkningsmängd i världen. En större yta av jordbruksmark kommer att behövas för mat, djurfoder och drivmedel. Jordbruksmark som även behövs för att matproduktionen samtidigt måste öka med 60 procent till 2050 för att alla i världen ska få mat. Att vi ska kunna odla livsmedel har en avgörande betydelse för vår framtida överlevnad.

Då kommer vi till frågan om vi verkligen värderar vår jordbruksmark? Utan tvekan har jordbruksmarken en avgörande betydelse för framtiden. Samtidigt är det viktigt att då inte exploatera marken för andra ändamål i den omfattning som vi gör i dag. Jordbruksverkets undersökningar visar att jordbruksmark många gånger exploateras utan att undersökt alternativ och annat underlag som lagstiftningen kräver. Under perioden 2011–2015 användes ca 3 000 hektar jordbruksmark till att främst bygga bostäder i Sverige. En yta motsvarande hela Karlstad tätort, eller tre stycken Vetlanda.

Det är viktigt att förstå att exploateringen av jordbruksmark för logistikplatser, bostadsbyggande mm är definitiv. Det kanske är lätt att tänka att vid behov är det väl bara att riva upp vägar eller logistikcentra och börja odla igen. Tyvärr är det inte möjligt – för när jordbruksmarken väl är bebyggd och fått sitt asfaltstäcke har allt för stora ingrepp gjorts i matjorden och jordens bördighet är förstörd. Samma sak gäller om skogsmark ska omvandlas till betes- eller åkermark. Det tar lång tid att få tillbaka bördigheten på sådana marker.

Samtidigt är det enkelt att använda jordbruksmark när städer växer. Marken är redan bearbetad och många bedömer att ingreppen i landskapet och naturen är liten i jämförelse om byggandet sker på annan mark såsom skog. Jordbruksmarken ligger ju också oftast nära städerna eftersom de jordar som varit bördiga varit ypperliga för människor att bygga sina gårdar på.

Hur påverkar då allt detta den framtida jordbruksmarksanvändningen? Trots en torr och varm sommar och de låga skördenivåerna har Sverige förutsättningar för ett framtida bättre odlingsklimat jämfört med många andra länder. Den svenska jordbruksmarken kommer att bli mer värdefull än idag och efterfrågan på jordbruksmark kommer att öka. I motsats till många länder kan ett varmare klimat gynna Sveriges förutsättningar för odling, samtidigt som förutsättningarna att kunna producera mat försämras globalt sett. Detta innebär möjligheter att odla nya grödor men också större skördar. Exakt vilka effekterna kommer att bli för det svenska jordbruket är svårt att säga, men om vi väljer rätt odlingsmetoder och grödor kan vi möta upp med rätt förutsättningar.

Det behövs ett större fokus på hur, och till vad, vi använder jordbruksmarken idag, eftersom det kommer få konsekvenser för kommande generationer. Frågan är givetvis komplex när fler människor ska få plats att bo och kommunen vill locka arbetstillfällen genom byggnation på industritomter men samtidigt inte konkurrera ut jordbruksmarken. Men låt inte framtida generationer behöva säga om oss att: ”det är lätt att vara efterklok”, när vi redan nu kan förstå effekter och konsekvenser av vårt handlande. Så tänk klokt före vid val av exploatering av jordbruksmark och värdera den skatt vi har!

Jennie Bengtsson, Länsstyrelsen i Jönköpings Län