Om ökad folkbildning och lokal tillväxt

Det är fjärde gången 250 möjligheter arrangeras och intresset för möjligheterna hos de 250 kommuner som tappar i befolkning fortsätter öka. Behovet av att sprida goda exempel är stort.

Urbaniseringen fortgår som den har gjort under det senaste århundradet. Under den tiden har vi sett orter både växa och andra orter i det närmaste dö ut. Vad är det som under olika perioder gör skillnaden? Som påtalats i denna blogg tidigare avgörs det ytterst av människor, dvs mig eller dig.  Vid industrialiseringen växte snabbt ortens industri till den största arbetsgivaren med naturlig inflyttning som följd. Därefter har ex vis myndigheters beslut om etablering av högskolor lett till ökat antal invånare. Numera pratar vi mer om att människor flyttar dit andra människor bor, dvs ortens attraktivitet är avgörande. Detta är särskilt framträdande bland ungdomar som flyttar till de största städerna, enligt Charlotta Mellanders studier.

Vad skapar attraktivitet i framtiden?

Vid årets Almedalsvecka lyssnade jag på ett seminarium med titeln ”Kan hela Sverige leva?”. I den diskussionen som följde och som överhuvudtaget förs utgår majoriteten från att lösningen är att bredband/fiber blir tillgängligt för alla. Underförstått i frågeställningen ligger även att det finns platser i Sverige där det skulle kunna vara omöjligt att leva.

En del av lösningen är utbyggd fiber och bredband, men högprioriterat därefter anser jag vara ökad kompetens om vad denna utbyggnad kan användas till. Då får vi konsumenter som efterfrågar tjänster och i bästa fall även producenter, som levererar tjänster in i den nya IT-miljön. Dessa kan sitta var som helst i Sverige och de kommer också succesivt att ställa högre krav på tjänsterna som levereras. Högre krav än vad tom storstadsbon efterfrågar?!

I  regeringens nyligen presenterade digitaliseringsstrategi presenteras mycket om vikten av hårdvara, dvs fiber/bredband, men betydligt mindre om ökad kompetens hos befolkningen och framförallt hur detta ska ske. Folkbildning må vara ett gammalt ord, men ytterst handlar det om i det stora skifte vi nu ser i och med digitaliseringen, så är det nödvändigt att bilda alla, dvs folkbildning. Ytterst tror jag att det även är en demokratifråga, då alltmer av informationen nu finns att inhämta digitalt.

En del av sparbanksidén är folkbildning och vid stora skiften i Sverige har Sparbankerna, av tradition och att det ingår i själva idén, i högsta grad deltagit. De 59 sparbanker som finns i Sverige bidrar lokalt i sina respektive verksamhetsområden. Sparbanksstiftelserna, som är ägare i Swedbank, verkar för samma sak där Swedbank är verksamma. Sparbanksstiftelsen Alfa,  vill förstärka Swedbanks lokala närvaro, oavsett om den är digital eller ”analog” med kontor i kommunen, och därför engagerar vi oss där frågor om lokal tillväxt diskuteras och presenteras med goda exempel.

Vi vill bidra till ökad folkbildning i digitalisering för privatpersoner och företag. På det sättet skapas också möjligheter för ökad lokal tillväxt och förutsättningar för att mycket stora delar Sverige kan leva.

Stig-Göran Dennisson

VD, Sparbanksstiftelsen Alfa

Sparbanksstiftelsen Alfa är en de enskilt större ägarna i Swedbank. Vi är aktiva som ägare och vill att delar av vinsten ska göra nytta där den uppstått och vi driver sparbanksidéns tankar om sparande, långsiktighet, lokal förankring och lokal tillväxt.