Urban norm gör landsbygden problematisk

dsc_3208Fokusera på problemen eller på orsaken till dem?
Ibland verkar landsbygden mest vara problematisk. Bredband har blivit ett landsbygdsproblem. Det som kan vara landsbygdens chans framåt. Omställningen till förnybar energi har blivit ett landsbygdsproblem. Trots att det är där den förnybara energin finns. Att vara liten ses som ett problem i sig. Eftersom det är eftersträvansvärt att vara stor. Servicen försämras och staten släcker ner sina kontor, som om det nationella åtagandet inte gäller för de som är små. I detta ska kommuner vara framåt och attraktiva för att konkurrera med andra kommuner om skattebetalare och jobb.  Men är orsaken till problemen verkligen lokala? Och om inte, på vilket sätt kan de lösas lokalt? Ofta ligger orsaken till problemen i strukturer som skapas långt utanför det kommunala självstyret. Lokalt tror jag att fokus på samarbete är en bättre väg än konkurrens. Och de som har makt att påverka strukturer måste ta hänsyn till att effekterna kan bli olika i olika delar av landet.

Vi lever i ett samhälle där var och en är sin egen lyckas smed. Alla har val att göra och alla kan vara med i en konkurrens där framgången hänger på individen. Denna bild läggs också på kommunerna. Alla kommuner kan bli vinnare, om de bara lägger manken till. Och vinnare verkar handla om att växa i relation till andra. Med det egna ansvaret att lyckas ligger också ett ansvar för misslyckande. Men, i vilken mån är orsaken till lokala problem lokala, och möjliga för kommuner att påverka?

Jag tror att vi oftare än idag måste lyfta blicken mot de strukturer och skeenden som ligger över kommunens inflytande. I vissa fall är dessa mer styrande än det utrymme som ges i det så högt värnade kommunala självstyret. Tre strukturer som har stor orsak till att landsbygderna har blivit problematiska tror jag är; den urbana normen, en ökad tilltro till marknadslösningar och större är bättre som universallösning på allsköns problem.

Urban norm
Vi har idag ofta staden som utgångspunkt för samhällsutvecklingen. Urbaniseringen ses som den enda vägen medan landsbygdsutveckling ses som något valbart. Staden och stadens utveckling tillmäts ett högre värde än landsbygdens utveckling. Landsbygden blir det andra, det särskilda som kräver särskilda lösningar och därmed är problematisk. Problem i staden är däremot utmaningar och utvecklingsmöjligheter som är allmänna och nödvändiga att lösa centralt. Konsekvensen blir att många reformer görs för stadens utmaningar. Reformer som sällan löser landsbygdens problem och i värsta fall i sig själva blir nya landsbygdsproblem.

  • När huvudsyftet med tåg blir att ta sig fort mellan de stora städerna kan man inte stanna på små orter. Så tänkte vi inte när järnvägen byggdes. Då skulle hela Sverige bindas ihop. En station kunde läggas där få bodde, för att skapa förutsättningar för fler att bo där. Idag planerar och bygger vi för växande städer, inte växande landsbygder.
  • Valfrihetsreformer har tvivelaktigt värde där reella valmöjligheter saknas. Ska jag välja vårdcentralen som ligger en mil bort eller sex mil bort? -Nu lägger vi i kommunen ned er lilla skola. Men ni har ju valmöjligheten att starta en själva.

Marknadslösningar
Idag ska mer och mer lösas av marknaden. Utan att värdera detta konstaterar jag att det innebär problem för glesa bygder. Själva definitionen av landsbygd är avsaknad av en lokal marknad. Ju färre kunder det finns desto mindre attraktivt blir det att investera. I städer däremot finns täta marknader och därmed underlag för marknadslösningar.

  • En ny infrastruktur, bredband, ska på plats och det är marknadskrafterna som ska sköta detta. Och eftersom det inte kommer att fungera där marknaden är svag införs en särlösning för dessa delar av landet. Ideella krafter kan söka statligt stöd för att fixa bredband lokalt. Ansvaret hamnar därmed på proffs i täta miljöer och amatörer i glesa. Bredband är då inte en rättighet för alla utan en möjlighet för individer.
  • När telefonin kom och skulle byggas ut, sågs det som ett statligt snarare än individuellt ansvar, eller till och med en individuell rättighet. Nu sköts telefonin av marknaden, vilket säkert har en rad fördelar. Till nackdelarna hör att många som bor glest har blivit utan fast telefoni. Och ännu fler saknar god mobiltäckning.

Större är bättre
För att effektivisera en verksamhet används idag ofta centralisering som en universallösning. Utan att vi egentligen utreder på vilket sätt uppdraget löses bäst från en ort istället för från flera. Att störst är bäst och att allt ska växa behöver inte motiveras. I takt med att det stora blir allt större ter sig det som ligger still som mindre. När största skolan har 200 elever är 50 inte långt ifrån. Men när största skolan har 1000 elever blir 50 väldigt smått. En förskola med en avdelning är inte rationell om jämförelsen sker med en med fem avdelningar.

  • När arbetsförmedlingen ska effektivisera handlar det bland annat om att ta bort kontor. Och det är troligen inte kontoren i de glesa miljöerna som kommer att ses som viktiga att utveckla. Risken är väl snarast att det är de som anses överflödiga.
  • När Migrationsverket ska effektivisera i Kronoberg lägger man ned kontoren i Alvesta och Lessebo, där asylmottagningen är hög, och centraliserar till kontoret i Växjö. Inte för att det är mest centralt, har de bästa kommunikationerna, de billigaste hyrorna eller de största utmaningarna kopplat till migration. Utan just för att Växjö ju ändå är störst.

Konkurrens påverkar inte strukturer
Att jobba smart för en liten kommun handlar nog till del att förstå vad man kan påverka lokalt och vad som har strukturella orsaker. Det som går att påverka lokalt ska man jobba med. Läs mer om vikten av lokalt arbete här. Strukturer måste man jobba med ihop med andra. Inte se det som ett eget problem att lösa, i konkurrens med andra som brottas med samma problem. Många av de problem som idag är landsbygdsproblem har sin orsak i stora strukturella utmaningar på nationell, eller till och med global nivå. Ett sätt att hantera detta är att nationella aktörer arbetar aktivt med landsbygdssäkring. Att de analyserar och tar hänsyn till ett förslags effekter i olika delar av landet innan beslut fattas. Jag tror att samhället i stort skulle vinna på att problem löses där orsaken finns och inte där symptomen uppstår.

 

Christel Gustafsson
Landsbygdsstrateg Jordbruksverket
https://selandet.wordpress.com

Fler bloggposter

Reflektioner från en resa genom USA:s landsbygder

Jag och min familj gjorde i somras en tio veckor lång resa som vi länge har drömt om. En resa […]

Read More

Har jordbruksmarken ett värde?

Denna sommar har kännetecknats av sol, sol och åter sol med temperaturer upp mot 35 grader, där en eventuell vindpust […]

Read More