Ung på landsbygden

Det globala är lokalt är en gammal sanning som aldrig känts så aktuell som nu. I sommar har jag, Julia Löf, rest runt i Sverige med min kollega Sofie Skalstad och utställningen MITT IBLAND – Ung kultur utmanar den urbana normen. Utställningen består av sju verk skapade av åtta unga landsbygdsbaserade konstnärer, som alla delar med sig av sin tolkning av den urbana normen och hur det är att leva och verka i Sveriges landsbygder. På vår resa till platser som Klöse, Jokkmokk och Bollebygd har vi mött personer från många olika delar av Sverige och världen och de allra flesta har hittat något i utställningen att relatera till, vilket känns helt fantastiskt! Världen kommer väldigt nära när HBTQ-flyktingar speglar sina erfarenheter i verket Queer i Glesbygd (Karolina Bång och Karin Casimir Lindholm) eller när besökarna fascineras av Morteza Golestanis mattor och livshistoria. Den urbana normen får se sig utmanad gång på gång när vi fått höra unga personer som känner sig stärkta i sin vilja att stanna efter att ha lyssnat på Lo Lindströms verk som heter just Att stanna. Vi i föreningen Unga på landsbygden vill lyfta fram konst som har förmågan att reflektera många människors liv och erfarenheter och vi tror att den igenkänningen hos besökarna är viktig i ett samhälle som i övrigt kretsar kring storstäderna och den politik, populärkultur och media som skapas där. Vi tror att framtiden för Sveriges landsbygder ligger i förmågan att skapa en inkluderande  och välkomnande plats för alla. Vi kan inte se landsbygden som en plats för bara en viss typ av människor, utan alla behövs för en levande landsbygd! Vi måste hjälpas åt att skapa trygga landsbygder, där öppenhet och gemenskap är en självklarhet – oavsett vem du älskar, varifrån du kommer eller hur gammal du är. En sådan inkluderande gemenskap ger trivsel för alla och attraherar nya och gamla invånare.

 
Bredband och bättre kommunikationer suddar ut fler och fler gränser mellan stad och land, men bilden av landsbygden som omodern och isolerad lever kvar ändå. Vi menar att detta får konsekvenser för vilka som ser landsbygden som en möjlig plats att leva, arbeta och investera i. Detta är kärnan i den urbana normen, som vi ser måste utmanas för att den inte ska ligga till grund för politikers beslut och människors livsval. Urbaniseringen har alldeles för länge fått lov att ses som en naturkraft, som något ostoppbart som politiken inte har något ansvar för. Inget kunde vara mer fel. Sverige ser ut som det gör på grund av politiska viljor och beslut. Både från beslutsfattare men också andra som velat påverka och arbeta med en viljeriktning – alltså något som blir politik. Det betyder att vi också kan förändra genom att medvetandegöra de processer och krafter vi kallat ”naturliga” och göra andra val – både på individuell basis med sitt engagemang men också på högre politisk nivå. Därför kändes det också glädjande att Bucht sa i Almedalen att det krävs mer politisk vilja i landsbygdspolitiken! Men allra mest glädjande är nog ändå att få vara en del av en rörelse – Unga på landsbygden – som just nu åker runt i landet och visar konst som berör och dessutom lyfter perspektiv på den urbana normen på ett så nära och smart sätt. Om förväntningar och val. Om att det som vi tror är givet snarare är möjligt att förändra.

Möt några av konstverken i utställningen och prata mer med mig på 250 möjligheter! Vi är så nyfikna på vad ni tänker!

/Julia Löf
Projektledare Unga på landsbygden

Omöjliga möjligheter utan uppkoppling!

”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”. Det poängteras i tre aktuella nationella strategier* framtagna av regeringskansliet. Det regionala samarbetet kring att bygga säker och snabb tillgång till internet i hela landet är viktigare än någonsin. Arbetet kräver modiga beslut och bred samverkan här och nu.

Read More

100 statliga jobb till Lycksele

Troligen är jag Sveriges gladaste opinionsbildare. Jag har nämligen debatterat vikten av statliga jobb i landets glesare regioner i drygt två år. Närmare bestämt sedan pressmeddelandet om att Skatteverket avsåg lägga ner 9 kontor varav ett av dem var Lyckseles. Men som vi lyckades behålla genom en massiv folkopinion av sällan skådat slag.

Read More

Flytta för att öka sina möjligheter*

Vi pekar ofta på USA när vi vill ge exempel på en arbetsmarknad med stor mobilitet. Det har traditionellt sett varit en arbetsmarknad där individer gärna flyttar om man blir arbetslös. Befolkningen tillskrivs ibland egenskapen att ha svaga kopplingar till sin plats och sin familj vilket skapar en ”rotlöshet”.

Från 1950-talet till idag har dock mobiliteten i USA minskat betydligt vilket kanske kan indikera en större känslomässig koppling sin plats och sin familj vilket kanske kan anses positivt. Men i  den makroekonomiska litteraturen anses oftast hög mobilitet som positivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Detta för att det ger individer möjligheter att förbättra sin situation genom att flytta från en plats med ekonomisk stagnation, segregation, och sämre privat och offentlig service. En större rörlighet på arbetsmarknaden kan också minska både struktur och friktionsarbetslösheten. **

Läs hela bloggposten från Lina Bjerke på http://www.vertikals.se

 

Landsbygdens utmaning är inte produktionsbaserad

För ett par veckor sedan fick jag förmånen att diskutera landsbygdens utveckling med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i Aktuellt. Reportern pressade ministern ett antal gånger och frågade om det verkligen är så att det finns en framtid för alla mindre platser i landet. Självfallet är det helt omöjligt för en landsbygdsminister att säga att så inte är fallet, så svaret på den punkten var ganska väntat. Däremot förvånar argumenten för varför han såg en framtid för alla mindre platser i landet. ”Tänk på livsmedelsproduktionen” sa ministern. ”Tänk på det gröna näringarna och tänk på vikten av att komma ifrån fossila bränslen”. Livsmedel och gröna näringar är naturligtvis otroligt viktigt – inte minst för landsbygden – men det är faktiskt inte det som är landsbygdens främsta utmaning. Landsbygdens utmaning är inte främst produktionsbaserad utan konsumtionsbaserad.

 

Läs hela bloggposten från Charlotta Mellander på http://www.vertikals.se

 

Resten av landet – en skräpyta?

”År 2050 kommer Stockholm ha fem miljoner invånare. Resten av landet är i princip en skräpyta där vi möjligen hittar ett gäng alkoholister, några barn och ett par knäppgökar.” Handels-forskaren Nordströms uttalande har svischat förbi mitt twitter-konto mer än en gång de senaste dygnet. Nordströms uttalande är naturligtvis väldigt dumt, föraktfullt och provocerande sagt. Samtidigt är det bra att frågan gång på gång kommer upp till debatt.

Läs hela Charlotta Mellanders bloggpost som svar på Kjell A Nordströms åsikter om mindre kommuner.

Vad jag tar med mig från 250 möjligheter

Vi har nu haft konferensen 250 möjligheter för tredje gången. Varje gång är en utmaning eftersom vi vill täcka så många områden som bara går och som kan vara av intresse för mindre och ofta krympande kommuner. Det innebär att vi varje år tvingas att välja bort många duktiga föreläsare, men det innebär också att de som vi faktiskt tar med är oerhört duktiga på det de gör. Vi blandar praktiker med akademiker och varje gång så lär jag mig så oerhört mycket nytt.

Läs hela Charlotta Mellanders bloggpost på Vertikals.se

Vad driver innovation och entreprenörskap på landsbygden?

I dagens globaliserade värld blir företags och regioners förmåga att förnya sig allt viktigare för både överlevnad och konkurrenskraft. Förnyelse, teknologisk utveckling, eller innovation, är dessutom en betydelsefull drivkraft för ekonomisk tillväxt, vilket inte minst kan ses genom en tillbakablick över det senaste århundradet. Det är kanske därför inte så konstigt att innovation spelar en central roll i EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020. Målet med Europa 2020-strategin är att EU ska bli en smart och hållbar ekonomi för alla. Vad som egentligen menas med smart tillväxt är inte solklart men genom att fokusera på faktorer som utbildning, kunskap, forskning och innovation är tanken att ekonomier (länder, regioner) halkar in på en ”smart” tillväxtbana. Trots sin diffushet har smart-begreppet blivit mäkta populärt och återkommer i både nationella och regionala utvecklings- och innovationsstrategier.

Läs hela bloggposten på Vertikals.se

Vilket är det bästa projektet bland mindre kommuner?

Att mindre kommuner står inför stora utmaningar är något jag försökt lyfta via min blogg. I en tid då alltmer av det som täcks i media rör större, växande platser behövs forum för platser som står stilla eller krymper då de, till följd av detta, står inför helt andra utmaningar. Detta är bakgrunden till konferensen 250 möjligheter som jag engagerat mig i under de senaste tre åren. Konferensen har som målsättning att presentera intressant forskning, lyfta de bästa praktiska exemplen och dessutom under året fungera som en samlingsplats för fakta och information kring frågor relaterade till mindre platser.

Read More

Vad är skillnaden mellan stad och landsbygd?

I den allmänna debatten görs det ofta en tydlig åtskillnad mellan stad och landsbygd och förmågan att skapa sysselsättningstillfällen. Jag hör ofta argumentet att landsbygderna är de som genererar tillväxten i jordbruk och staden är motorn för den svenska tjänstesektorn. Jag hårdrar naturligtvis detta lite men dessa påstådda skillnader kan skapa en föreställning om att möjligheter och utmaningar för de båda typerna av platser alltid är diametralt olika. Jag vill ge ett lite annat perspektiv på detta.

Läs hela Lina Bjerkes Bloggpost på Vertikals.se som du hittar här.

Sida 1 av 41234