Reflektioner från en resa genom USA:s landsbygder

Jag och min familj gjorde i somras en tio veckor lång resa som vi länge har drömt om. En resa på drygt 700 mil från kust-till-kust. Vi ville uppleva ställen såsom New York, Washington, Memphis, New Orleans, Houston och Los Angeles. Städer som speglas i populärkulturen och inte minst får stort utrymme i nationell och internationell media. Men detta var inte allt vi drömde om. Vi såg även fram emot att uppleva de amerikanska landsbygderna och det heterogena USA som tillsammans har röstat fram president Donald Trump.

”visa mig era souvenirer och jag ska säga vem ni är”

Vi började vår vistelse med sex veckor i New York och anti-Trump-rörelsen var ständigt närvarande i media, på gatorna och på restaurangerna. Efter det amerikanska presidentvalet pratades det mycket om att det var ett rop om ett missnöje mot det politiska etablissemanget och en spegling av en ökande polarisering mellan stad och landsbygd. Vidden av denna splittring hade jag nog inte förstått förrän vi började rulla upp för Appalachernas bergskam och genom Mississippi-deltat. För det är någonstans där distansen till Washington ökar, inte enbart geografiskt.

Fattigdomen är påtaglig, vilket vi naturligtvis även såg i städerna, men den blir väldigt påtaglig när den karaktäriserar hela samhällen och inte enbart tiggande personer i tunnelbanan eller personer i köer till de offentliga vårdcentralerna. Och sen kan man lägga på ett lager av, på sina platser total segregation. Även om vi enbart var på snabba besök och hade kortare konversationer med lokalbefolkningen så är det inte svårt att förstå det växande missnöjet och en känsla av utanförskap och ett behov av att ropa högt för att nå Washington. Få åtgärder för tillväxt ser ut att nå ut till landsbygderna.

Vilket också gör att man kan dra paralleller till Sverige idag, som också i viss mån upplever en polarisering mellan städer och landsbygder. Städer och tätorter driver idag mycket av den ekonomiska tillväxten och befolkningsökningen. Men det innebär inte att platser utanför dessa är oviktiga. Jag tror att det är oerhört viktigt att lyssna på hela befolkningen och även försöka förstå de riktigt viktiga frågorna utanför städerna. Inte minst för att hålla ihop landet och skapa samförstånd mellan alla delar. Men då måste vi våga prata med varandra på alla nivåer och lyssna på vad man har att säga men även respektera varandras olika utmaningar och möjligheter. Särskilt om vi har som ambition att få ”hela Sverige att leva”. Annars blir det bara tomma ord som är långt ifrån verkligheten.

Övriga resereflektioner:
– Souvenirbutikerna är fyllda med politiska budskap- ”visa mig era souvenirer och jag ska säga vem ni är”
– Besöksindustrin på landsbygderna väger varje besökare på guldvåg och servicen är fantastisk
– 700 mil i bil med tre barn underlättas med ett par läsplattor, vilket innebär att barnen har sett mer landsbygd från bilrutan än stad eftersom det senare har fungerande wifi.

DR. Ek. Lina Bjerke, Internationella Handelshögskolan i Jönköping. 
Läs hennes blogg här: 

Har jordbruksmarken ett värde?

Denna sommar har kännetecknats av sol, sol och åter sol med temperaturer upp mot 35 grader, där en eventuell vindpust har känts som en hårfön på maximal värme. Vem kan klaga på en sådan sommar? Solen har dock inte varit nådig mot våra åkrar och betesmarker. Gräs och sädeskorn har kämpat för överlevnad och marker har lyst bruna. Det går lätt att förnimma 1800-talets missväxtår genom rader ur Kristina från Duvemåla – ”Från molnlös himmel glödde solen varje dag, som gräset i hagen blev glest och livlöst, som betet torkade bort, så sinade korna.”Precis som då har all möjlig betes- och åkermark där det växt något, varit värdefull i år för alla som behöver mat till sina djur.

Många experter och forskare säger att denna torka är ett av många tecken på klimatförändringar där ett varmare och torrare klimat alternativt ökad nederbörd kommer att vara mer vanligt i framtiden. Torkan i sommar har dock inte bara berört Sverige, utan flera delar av övriga världen märker av att jorden blir allt varmare. Vissa prognoser visar att det i framtiden kan vara så mycket som en fjärdedel av jordens landyta som får ett torrare och ökenliknande klimat inom ett 30-tal år. Stigande havsnivåer och mer ökenklimat minskar storleken på användbar jordbruksmark i många länder.

I framtiden behöver vi inte bara bemöta klimatförändringarna utan också en ökad befolkningsmängd i världen. En större yta av jordbruksmark kommer att behövas för mat, djurfoder och drivmedel. Jordbruksmark som även behövs för att matproduktionen samtidigt måste öka med 60 procent till 2050 för att alla i världen ska få mat. Att vi ska kunna odla livsmedel har en avgörande betydelse för vår framtida överlevnad.

Då kommer vi till frågan om vi verkligen värderar vår jordbruksmark? Utan tvekan har jordbruksmarken en avgörande betydelse för framtiden. Samtidigt är det viktigt att då inte exploatera marken för andra ändamål i den omfattning som vi gör i dag. Jordbruksverkets undersökningar visar att jordbruksmark många gånger exploateras utan att undersökt alternativ och annat underlag som lagstiftningen kräver. Under perioden 2011–2015 användes ca 3 000 hektar jordbruksmark till att främst bygga bostäder i Sverige. En yta motsvarande hela Karlstad tätort, eller tre stycken Vetlanda.

Det är viktigt att förstå att exploateringen av jordbruksmark för logistikplatser, bostadsbyggande mm är definitiv. Det kanske är lätt att tänka att vid behov är det väl bara att riva upp vägar eller logistikcentra och börja odla igen. Tyvärr är det inte möjligt – för när jordbruksmarken väl är bebyggd och fått sitt asfaltstäcke har allt för stora ingrepp gjorts i matjorden och jordens bördighet är förstörd. Samma sak gäller om skogsmark ska omvandlas till betes- eller åkermark. Det tar lång tid att få tillbaka bördigheten på sådana marker.

Samtidigt är det enkelt att använda jordbruksmark när städer växer. Marken är redan bearbetad och många bedömer att ingreppen i landskapet och naturen är liten i jämförelse om byggandet sker på annan mark såsom skog. Jordbruksmarken ligger ju också oftast nära städerna eftersom de jordar som varit bördiga varit ypperliga för människor att bygga sina gårdar på.

Hur påverkar då allt detta den framtida jordbruksmarksanvändningen? Trots en torr och varm sommar och de låga skördenivåerna har Sverige förutsättningar för ett framtida bättre odlingsklimat jämfört med många andra länder. Den svenska jordbruksmarken kommer att bli mer värdefull än idag och efterfrågan på jordbruksmark kommer att öka. I motsats till många länder kan ett varmare klimat gynna Sveriges förutsättningar för odling, samtidigt som förutsättningarna att kunna producera mat försämras globalt sett. Detta innebär möjligheter att odla nya grödor men också större skördar. Exakt vilka effekterna kommer att bli för det svenska jordbruket är svårt att säga, men om vi väljer rätt odlingsmetoder och grödor kan vi möta upp med rätt förutsättningar.

Det behövs ett större fokus på hur, och till vad, vi använder jordbruksmarken idag, eftersom det kommer få konsekvenser för kommande generationer. Frågan är givetvis komplex när fler människor ska få plats att bo och kommunen vill locka arbetstillfällen genom byggnation på industritomter men samtidigt inte konkurrera ut jordbruksmarken. Men låt inte framtida generationer behöva säga om oss att: ”det är lätt att vara efterklok”, när vi redan nu kan förstå effekter och konsekvenser av vårt handlande. Så tänk klokt före vid val av exploatering av jordbruksmark och värdera den skatt vi har!

Jennie Bengtsson, Länsstyrelsen i Jönköpings Län

Vad driver innovation och entreprenörskap på landsbygden?

I dagens globaliserade värld blir företags och regioners förmåga att förnya sig allt viktigare för både överlevnad och konkurrenskraft. Förnyelse, teknologisk utveckling, eller innovation, är dessutom en betydelsefull drivkraft för ekonomisk tillväxt, vilket inte minst kan ses genom en tillbakablick över det senaste århundradet. Det är kanske därför inte så konstigt att innovation spelar en central roll i EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020. Målet med Europa 2020-strategin är att EU ska bli en smart och hållbar ekonomi för alla. Vad som egentligen menas med smart tillväxt är inte självklart men genom att fokusera på faktorer som utbildning, kunskap, forskning och innovation är tanken att ekonomier (länder, regioner) halkar in på en ”smart” tillväxtbana. Trots sin diffushet har smart-begreppet blivit mäkta populärt och återkommer i både europeiska, nationella och regionala innovations- och utvecklingsstrategier.

Read More

Platsinnovativ revolution i stad och land

Runt om i Sverige pågår en sorts revolution där slumrande platser omvandlas till attraktiva besöksmål och livsmiljöer. I byn Harads i Norrbotten har till exempel Treehotel etablerats som en global turistmagnet, där unika skogsupplevelser skapats genom specialdesignade trädhotell. Nu sjösätts där även Arctic Bath – ett flytande hotell och kallbad mitt i Luleälven – som tillvaratar traktens historia av timmerflottning och skogsbruk. I Jämtland har Surfbukten förvandlat mellanrummet mellan två av Östersunds centrala broar över Storsjön till ett vattenbaserat upplevelsecentrum, med surfing, hopptorn, kajakuthyrning, beachvolley, konserter och mycket annat. I Västernorrland har FriluftsByn vidareutvecklat Höga Kustens friluftsliv genom nytänkande filmer och evenemangskoncept såsom Höga Kusten Hike, Höga Kusten Trail och Utefest. Det finns även en rad exempel på stadskärnor – framförallt i mindre städer – som stärkt sin attraktivitet genom att kombinera befintlig service med nytänkande upplevelser, i form av nytänkande design/arkitektur, aktivitetscenter, festivaler m.m. Konsertkonceptet En Flotte – där artister framträder på en flotte mitt i Skellefteälven med publiken sittandes vid vattenbrynet – satte exempelvis västerbottniska Skellefteå på kartan när artisten Miss Li trillade i älven mitt under sitt framträdande.

Read More

Shanghai – Dubai – Markaryd. Historien om hur Nobel kom till Kronoberg.

I höst slår vi upp portarna för Nobelmuséets experimentutställning i Markaryd. Satsningen är en del i det regionala arbetet som går under namnet Mot Nya höjder. Genom Mot nya höjdervill vi öka intresset för och kunskapen om tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Vi vill uppmuntra våra barns nyfikenhet och kreativitet, samtidigt som vi möjliggör mer medvetna studieval och kompetensförsörjer vår arbetsmarknad. Det Stockholmsbaserade Nobelmuséet har tidigare gästspelat i städer som Shanghai och Dubai, men aldrig utanför Stockholm i Sverige. Genom nytänkande, mod och samverkanskultur kunde Kronoberg erbjuda det som fick Nobelmuséet att ta det steget. Ett steg ut i Sverige och ett steg in i dagens och morgondagens svenska industriproduktion.

Read More

Därför dominerar frågan om stad och land höstens val

I år pratar alla om frågan stad och land inför valet. Min telefon ringer flera gånger om dagen med journalister som vill att jag ska uttala mig. Stefan Löfvén struntade i Almedalen förra sommaren och åkte på en Sverige-turné istället. Alla partiledare säger att hela landet ska leva. Hur hamnade vi egentligen här?

Till att börja med kan det vara bra att veta att stad-land-frågan relaterat till utgången även i tidigare val. När vi tittade på hur kommuner i landet hade röstat till riksdagen i valet 2014 så var befolkningstätheten, som är det kanske bästa måttet på om vi talar om stad eller land, den faktor som var starkast sammankopplad med röstandet. Den var starkare än de genomsnittliga inkomsterna, arbetslösheten och utbildningsnivåerna. I de 30 kommuner som hade lägst befolkningstäthet så var det röd-gröna blocket större än alliansen i 96 procent av fallen. I de 30 kommuner som hade högst befolkningstäthet så var alliansen större än det röd-gröna blocket i 80 procent av fallen.

Med andra ord har stad-land-perspektivet varit närvarande tidigare, men det var ytterst få som uppmärksammade det. I förra valet var till exempel Pisa-undersökningen väldigt dominerande och de dåliga svenska resultaten var ofta i fokus i debatten. Stad-land kändes inte lika relevant.

Men vad få verkade förstå var att stad-land-frågan är som ett paraply som spänner över i princip alla de saker som berör människors vardag. Förutsättningarna att tillhandahålla en god offentlig service påverkas i väldigt hög grad av om det bor 5000 invånare per kvadratkilometer jämfört med om det bara bor en person per kvadratkilometer. Det påverkar möjligheten att driva skolor, att tillhandahålla sjukvård, och ha räddningstjänst och polis på plats. Men det påverkar även möjligheten att rekrytera kompetens till företagen, arbetsmarknadens kraft och det utbud av service som finns på en plats. Det påverkar tillgången till infrastruktur, tillgång till bostäder och mycket, mycket mer.

Det var egentligen först med Brexit som politiken började vakna. Där var det en tydlig skiljelinje mellan stad och land. De mindre befolkningstäta områdena hade i väsentligt högre grad röstat för att lämna EU – något som tog Londonborna på sängen. Ingen av mina amerikanska kollegor – som i princip alla bor i tätbefolkade områden – kunde någonsin tro att Trump skulle vinna valet, för ingen som de kände kunde tänka sig att rösta på honom. Trots det var det Trump som gick segrande ur striden, med en majoritet av rösterna från mindre tätbefolkade områden.

Brexit och Trump var en väckarklocka för svenska politiker som hittills kommit undan med sloganen att ”hela Sverige ska leva”. För faktum är att inte hela landet lever. I 44 procent av de svenska kommunerna är det idag fler anställda på Systembolaget än vad det finns poliser. I många kommuner har skolor och sjukvård dragits ner väsentligt, vilket påverkar livskvaliteten för de som tycker om sina platser och vill bo kvar.

Är då svaret så enkelt som att vi borde investera i lika god offentlig service överallt med hjälp av skattesedeln? Kostnaden för en sådan investering skulle vara oförsvarligt hög och ingen budget är oändlig. Med andra ord kommer så aldrig bli fallet. Dessutom är det inte ens säkert att det skulle vara moraliskt försvarbart att satsa mycket stora summor på investeringar som enbart skulle tillfalla ett fåtal individer. För neddragningarna är till stor del en spegling av de omförflyttningar som skett i vårt land där många individer valt att flytta mot städerna och lämnat mindre platser bakom sig.

Men politiskt vore det mycket ärligare att börja diskutera vad man kan förvänta sig om man väljer att bo på en mindre plats som ligger lite längre bort från en större stad. En sådan diskussion skulle vara hälsosam för debatten och inte minst för att minska klyftan mellan stad och land. Det skulle skapa förväntningar som politiken skulle kunna leva upp till och med all säkerhet även öka förtroendet för politiken om den kan leverera istället för att bara prata.

Läs fler bloggposter av Charlotta Mellander på Vertikals.se

Välkommen på årskonferens i Jönköping…

Den 12-13 april anordnar Sveriges Centrumutvecklare årskonferens tillsammans med kära kollegor och goda vänner från vårt nätverk i hela Sverige. Det kommer bli två dagar där du kommer träffa en massa likasinnade människor som brinner för att utveckla städer och platser. Du kommer också få ta del av att ett intressant program och få en del tillbakablickar under våra 20 år som förening.

Till programmet

Om vita fläckar på mediakartan

Ingen i landsbygdsdebatten kan väl ha missat det nya presstödet till lokaljournalistiken i landet som nyligen presenterades av kulturminister Alice Bah Kuhnke. Sammantaget ska 55 miljoner skjutas till under 2019 och ytterligare 55 miljoner år 2020 för att på olika sätt stärka lokalmedia runt om i landet. Tanken är bland annat att bättre täcka de ”vita fläckar” som uppstått i det svenska medialandskapet. Stödet ska också stärka lokalmedia i en tid då digitala medier står för en allt större del av mediakonsumtionen.

Läs hela bloggposten på www.vertikals.se

Sida 1 av 512345