Flytta till landsbygden? Sen? (Del 2 av 2)

Jag beskrev i min senaste bloggpost hur de som avslutade sin eftergymnasiala utbildning flyttar de första fem åren och det var tydligt att det finns skillnader mellan landsbygdskommuner även om vi kontrollerar för storlek på kommun. De första fem åren är troligvits en tid då boendet reflekterar var möjligheterna finns för högutbildade (främst unga) att bo och samtidigt ha tillgång till ett jobb? Därför ser vi att den stora majoriteten av unga vuxna med högre utbildning söker sig till de större städerna efter avslutad examen. 

Läs hela bloggposten på www.vertikals.se

 

Subventionerad attraktionskraft

Majed Safaee_WEB_1Under de tre år jag har jobbat och bott i Sollefteå kommun har jag deltagit på en mängd konferenser, sett och hört många kloka människor diskutera landsbygdsproblem. Nästan varje gång har begreppet ”attraktivitet” kommit på tal.

Budskapet har alltid varit att Norrland, glesbygden, landsbygden eller vilket begrepp som nu används för att beskriva områden som inte är urbana centrum måste bli ”mer attraktivt”.

Read More

Urban norm gör landsbygden problematisk

dsc_3208Fokusera på problemen eller på orsaken till dem?
Ibland verkar landsbygden mest vara problematisk. Bredband har blivit ett landsbygdsproblem. Det som kan vara landsbygdens chans framåt. Omställningen till förnybar energi har blivit ett landsbygdsproblem. Trots att det är där den förnybara energin finns. Att vara liten ses som ett problem i sig. Eftersom det är eftersträvansvärt att vara stor. Servicen försämras och staten släcker ner sina kontor, som om det nationella åtagandet inte gäller för de som är små. I detta ska kommuner vara framåt och attraktiva för att konkurrera med andra kommuner om skattebetalare och jobb.  Men är orsaken till problemen verkligen lokala? Och om inte, på vilket sätt kan de lösas lokalt? Ofta ligger orsaken till problemen i strukturer som skapas långt utanför det kommunala självstyret. Lokalt tror jag att fokus på samarbete är en bättre väg än konkurrens. Och de som har makt att påverka strukturer måste ta hänsyn till att effekterna kan bli olika i olika delar av landet.

Read More

Reformer och vardagsutmaningar ur glesbygdsperspektiv

peymanDe senaste åren har flera reformer genomförts. Staten har haft ambitionen att höja läraryrkets status, löneläget och att intressera fler för läraryrket. Vi kan troligen inte utvärdera ännu om intentionerna förverkligats, men andra effekter märks i vår vardag redan idag. Dessa effekter och andra vardagsutmaningar i glesbygd handlar det här blogginlägget om.


Read More

Segregation – faktorn som gör städerna till arenor för konfrontation? #jesuischarlie

Ojämlikt fördelade resurser har varit ett faktum sedan urminnes tider. Redan Plato skrev att varje stad, oavsett storlek, de facto är indelad i två delar: en rik och en fattig del. Vid den stora konferensen arrangerad av The American Economic Association (AEA) i Boston i förra veckan var just inkomstfördelning en av de mest diskuterade frågorna. Även boken av den franske ekonomen Thomas Piketty (Capital in the Twenty-First Century) har bidragit till att frågan diskuterats frekvent under senaste året.

Read More

Bästa kommunerna för julfirande 2014

Vi går mot en grön jul i södra Sverige. Men inte hindrar det oss från att känna julstämning. Julen är ju trots allt så mycket mer än snö (även om vi avundas norra delarna av landet lite grand just nu). Med två barn i huset är julen i ganska hög grad fokuserad på julklapparna och godiset, och vi vuxna fokuserar på hur tiden skall räcka till för alla förberedelser.

Read More

Kommuner och flyktingmottagande

Hur många flyktingar Sverige skall ta emot de närmaste fem åren är en het fråga. I takt med att oron ökar på flera ställen i världen skrivs prognoserna för flyktingmottagandet från Migrationsverket upp i snabb takt. Bara i år beräknas 83 000 flyktingar söka sig till Sverige och inte sedan kriget i forna Jugoslavien har Sverige stått inför utmaningar av detta slag då det gäller flyktingmottagande.

Read More

De kommer inte hem när de skaffar barn

När mina siffror över ungas flyttmönster publicerades förra året blev det mycket reaktioner, men en av de vanligaste var att åldersspannet 18 till 25 år inte täcker in de som kommer tillbaka hem när de skaffar barn. Denna vecka förlänger jag därför åldersspannet och ser i vilken grad antalet unga förändras mellan 18 och 30 år, där det senare är den ungefärliga medelåldern för första barnet i Sverige (kvinnor är något yngre, män är något äldre).

Read More

Är landsbygdskommuner vita fläckar på innovationskartan?

Det fortsätter att surra om landsbygdsfrågor i den offentliga debatten och i sociala medier. Politiker, debattörer och allmänna tyckare blir polariserade både i sina frågor och i sina svar. Många är antingen ”för” eller ”emot” landsbygden. Visst finns det landsbygdskommuner som idag inte skulle klara sig utan staden. De är ”sovrumskommuner” där deras nattgäster jobbar i staden.  Men som jag skrev i en tidigare bloggpost så skulle det även vara svårt för staden att vara utan landsbygden.

Read More
Sida 4 av 512345