250 möjligheter – en möjlighet till nytänk?

Vilken fantastisk möjlighet – en landsbygdskonferens på gångavstånd! En möjlighet till reflektion och nya tankar. Vi på Jordbruksverket ska snart börja fundera på nästa landsbygdsprogram. Processen i Bryssel har så smått startat. Signalerna därifrån låter lovande, bland annat nämns ökat medbestämmande för medlemsländerna. Tänk om det skulle bli så att vi själva får avgöra hur vi når de EU-gemensamma målen! Vilken frihet det skulle kunna innebära! Med frihet kommer ansvar. Vi kan inte ha program som ska ge alla allt. Vi kan inte heller detaljreglera allt. Vi måste våga vara obekväma om vi ska nå resultat. Jag skriver ”vi” – men till syvende och sist är det politikerna i Stockholm som bestämmer hur de medel som ställs till vårt förfogande ska användas.

Många tänker nog att det är väl bara att se till att pengarna kommer ut så löser sig resten. Jag tror inte det men jag tror inte heller att man från ett nationellt perspektiv kan göra sjuårs-planer som sedan ska följas till punkt ock pricka! Vi måste ta tillvara de lokala och regionala möjligheterna som finns i våra olika landsbygder. Jag skulle därför vilja se ett ökat regionalt inflytande på nästa program. Programmet måste kunna ta tillvara på den utvecklingskraft som finns i våra olika landsbygder, – en utvecklingskraft som också kan förstärkas här under dessa dagar.

En konferens som denna kan ge inspiration till nya tankar om utveckling både för oss på myndighetsnivån men framförallt väcka nya tankar hos de som ser till att möjligheterna förverkligas.

 

Pasi Kemi

Jordbruksverket

Ung på landsbygden

Det globala är lokalt är en gammal sanning som aldrig känts så aktuell som nu. I sommar har jag, Julia Löf, rest runt i Sverige med min kollega Sofie Skalstad och utställningen MITT IBLAND – Ung kultur utmanar den urbana normen. Utställningen består av sju verk skapade av åtta unga landsbygdsbaserade konstnärer, som alla delar med sig av sin tolkning av den urbana normen och hur det är att leva och verka i Sveriges landsbygder. På vår resa till platser som Klöse, Jokkmokk och Bollebygd har vi mött personer från många olika delar av Sverige och världen och de allra flesta har hittat något i utställningen att relatera till, vilket känns helt fantastiskt! Världen kommer väldigt nära när HBTQ-flyktingar speglar sina erfarenheter i verket Queer i Glesbygd (Karolina Bång och Karin Casimir Lindholm) eller när besökarna fascineras av Morteza Golestanis mattor och livshistoria. Den urbana normen får se sig utmanad gång på gång när vi fått höra unga personer som känner sig stärkta i sin vilja att stanna efter att ha lyssnat på Lo Lindströms verk som heter just Att stanna. Vi i föreningen Unga på landsbygden vill lyfta fram konst som har förmågan att reflektera många människors liv och erfarenheter och vi tror att den igenkänningen hos besökarna är viktig i ett samhälle som i övrigt kretsar kring storstäderna och den politik, populärkultur och media som skapas där. Vi tror att framtiden för Sveriges landsbygder ligger i förmågan att skapa en inkluderande  och välkomnande plats för alla. Vi kan inte se landsbygden som en plats för bara en viss typ av människor, utan alla behövs för en levande landsbygd! Vi måste hjälpas åt att skapa trygga landsbygder, där öppenhet och gemenskap är en självklarhet – oavsett vem du älskar, varifrån du kommer eller hur gammal du är. En sådan inkluderande gemenskap ger trivsel för alla och attraherar nya och gamla invånare.

 
Bredband och bättre kommunikationer suddar ut fler och fler gränser mellan stad och land, men bilden av landsbygden som omodern och isolerad lever kvar ändå. Vi menar att detta får konsekvenser för vilka som ser landsbygden som en möjlig plats att leva, arbeta och investera i. Detta är kärnan i den urbana normen, som vi ser måste utmanas för att den inte ska ligga till grund för politikers beslut och människors livsval. Urbaniseringen har alldeles för länge fått lov att ses som en naturkraft, som något ostoppbart som politiken inte har något ansvar för. Inget kunde vara mer fel. Sverige ser ut som det gör på grund av politiska viljor och beslut. Både från beslutsfattare men också andra som velat påverka och arbeta med en viljeriktning – alltså något som blir politik. Det betyder att vi också kan förändra genom att medvetandegöra de processer och krafter vi kallat ”naturliga” och göra andra val – både på individuell basis med sitt engagemang men också på högre politisk nivå. Därför kändes det också glädjande att Bucht sa i Almedalen att det krävs mer politisk vilja i landsbygdspolitiken! Men allra mest glädjande är nog ändå att få vara en del av en rörelse – Unga på landsbygden – som just nu åker runt i landet och visar konst som berör och dessutom lyfter perspektiv på den urbana normen på ett så nära och smart sätt. Om förväntningar och val. Om att det som vi tror är givet snarare är möjligt att förändra.

Möt några av konstverken i utställningen och prata mer med mig på 250 möjligheter! Vi är så nyfikna på vad ni tänker!

/Julia Löf
Projektledare Unga på landsbygden

Om ökad folkbildning och lokal tillväxt

Det är fjärde gången 250 möjligheter arrangeras och intresset för möjligheterna hos de 250 kommuner som tappar i befolkning fortsätter öka. Behovet av att sprida goda exempel är stort.

Urbaniseringen fortgår som den har gjort under det senaste århundradet. Under den tiden har vi sett orter både växa och andra orter i det närmaste dö ut. Vad är det som under olika perioder gör skillnaden? Som påtalats i denna blogg tidigare avgörs det ytterst av människor, dvs mig eller dig.  Vid industrialiseringen växte snabbt ortens industri till den största arbetsgivaren med naturlig inflyttning som följd. Därefter har ex vis myndigheters beslut om etablering av högskolor lett till ökat antal invånare. Numera pratar vi mer om att människor flyttar dit andra människor bor, dvs ortens attraktivitet är avgörande. Detta är särskilt framträdande bland ungdomar som flyttar till de största städerna, enligt Charlotta Mellanders studier.

Read More

Omöjliga möjligheter utan uppkoppling!

”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”. Det poängteras i tre aktuella nationella strategier* framtagna av regeringskansliet. Det regionala samarbetet kring att bygga säker och snabb tillgång till internet i hela landet är viktigare än någonsin. Arbetet kräver modiga beslut och bred samverkan här och nu.

Read More

Den mindre ortens renässans

När jag började jobba med utveckling av köpcentrum och städer för drygt 20 år sedan, var det inte alla som riktigt såg nödvändigheten i att faktiskt utveckla sin plats eller stad. Då fick jag ofta argumentera för plats- och stadsutveckling även inom de lite större städerna. Det var som man trodde att stadens attraktivitet var något slags tillval till den vanliga kommunala förvaltningen. Lite som man funderar på om det är bra att beställa dragkrok till nya bilen eller om det är nödvändigt med värsta glashällen när man renoverar köket. Lite så var det. Minns fortfarande när jag satt i ett kommunalt möte i en mindre stad i mellersta Sverige och kommunstyrelsens ordförande, efter mitt fördrag, yttrade: ”nja, det där med centrumutveckling, det är nog inget för oss”.

Read More

Förändringsarbete; nyfikenhet och envishet

Människor har i alla tider ansträngt sig för att förbättra allt möjligt. Sig själva, sina barn, sina partners, sina bostäder och sina levnadsomständigheter i största allmänhet.

I vårt arbete som forskare träffar vi ofta en alldeles speciell kategori av människor, nämligen de som anstränger sig särskilt mycket för att förbättra saker och ting. Vi tänker på de som engagerar sig i saker utanför den alldeles egna familjen eller den egna lilla kretsen. De som gett sig sjutton på att förbättra förhållandena på den egna orten.

Read More

100 statliga jobb till Lycksele

Troligen är jag Sveriges gladaste opinionsbildare. Jag har nämligen debatterat vikten av statliga jobb i landets glesare regioner i drygt två år. Närmare bestämt sedan pressmeddelandet om att Skatteverket avsåg lägga ner 9 kontor varav ett av dem var Lyckseles. Men som vi lyckades behålla genom en massiv folkopinion av sällan skådat slag.

Read More

Här finns vår gemensamma berättelse men också vår framtid

Snön knarrar under mina skor. Det är som att snön inte vill släppa taget om mig och gnäller vid varje steg som tar mig framåt. Ljudet i kombination med rörelsen ger en meditativ känsla. Hjärnan vill gå på stand-by men jag har inte tid med själavård. Jag har bråttom då jag är försenad. För ett par dagar sedan hade en glad tjej från ett nyhetsbolag med flashigt namn hört av sig. Idéen var lika förutsägbar som vårens modenyheter för killar. Dom ville ”komma upp” för att träffa mig och andra samer för prata om det förtryck mitt folk blivit utsatta för.

Read More

Vi har nått Peak Urban

När alla pratar om ett fenomen (som inte ÄR en naturlag) som om det vore en självklarhet kan man vara säker på att man nått ”peaken”. Och där var vi alldeles nyss när det gäller urbanisering. Det har varit självklart att ”alla vill bo i städer” och självklart att städerna skulle fortsätta växa ohämmat på bekostnad av landsbygden.

Read More

Sektorsövergripande samverkan ger nya möjligheter för kommuner

Nyligen var jag i Ljusdals kommun, där jag fått den fina frågan att delta i en referensgrupp för ett projekt för landsbygdsutveckling i byarna Ramsjö och Los. Ljusdals kommun ser ganska mycket ut som en triangel med centralorten Ljusdal i ena hörnet, Ramsjö dryga sex mil norrut och Los sex mil västerut. Projektet, som går under namnet ”Intraprenaden” är en fortsättning på ett pilotprojekt i Ramsjö. Som kort bakgrundsinfo kan sägas att Ramsjö byggdes upp runt skogsbruket sent 1800-tal och under 1980-talet bröt Boliden guld (!) i trakterna. Som mest hade byn runt 2500 invånare, idag bor där omkring 350 personer.

Read More

Likt maskrosen finner nya vägar att gro kan också kommuner

Jag bor i en kommun som påverkats starkt av urbaniseringen omgiven av fler krympande kommuner. Jag bor i Västerbottens inland och det är Umeå som drar, eller andra större städer. Vi vet alla vad det beror på. Vi vet också att orsakerna är flera. Två av orsakerna är tillgången till utbildning och en attraktiv arbetsmarknad. Det var därför jag reagerade så starkt när Skatteverket meddelade att det avsåg flytta 30 arbetstillfällen från Lycksele till Umeå. Det var också därför vi firade så innerligt när vi segrade och fick behålla jobben. Det är omöjligt att mäta hur viktiga dessa arbetsplatser är för en liten ort och region som vår, men vi som bor här känner det.

Read More

Flytta för att öka sina möjligheter*

Vi pekar ofta på USA när vi vill ge exempel på en arbetsmarknad med stor mobilitet. Det har traditionellt sett varit en arbetsmarknad där individer gärna flyttar om man blir arbetslös. Befolkningen tillskrivs ibland egenskapen att ha svaga kopplingar till sin plats och sin familj vilket skapar en ”rotlöshet”.

Från 1950-talet till idag har dock mobiliteten i USA minskat betydligt vilket kanske kan indikera en större känslomässig koppling sin plats och sin familj vilket kanske kan anses positivt. Men i  den makroekonomiska litteraturen anses oftast hög mobilitet som positivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Detta för att det ger individer möjligheter att förbättra sin situation genom att flytta från en plats med ekonomisk stagnation, segregation, och sämre privat och offentlig service. En större rörlighet på arbetsmarknaden kan också minska både struktur och friktionsarbetslösheten. **

Läs hela bloggposten från Lina Bjerke på http://www.vertikals.se

 

Landsbygdens utmaning är inte produktionsbaserad

För ett par veckor sedan fick jag förmånen att diskutera landsbygdens utveckling med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i Aktuellt. Reportern pressade ministern ett antal gånger och frågade om det verkligen är så att det finns en framtid för alla mindre platser i landet. Självfallet är det helt omöjligt för en landsbygdsminister att säga att så inte är fallet, så svaret på den punkten var ganska väntat. Däremot förvånar argumenten för varför han såg en framtid för alla mindre platser i landet. ”Tänk på livsmedelsproduktionen” sa ministern. ”Tänk på det gröna näringarna och tänk på vikten av att komma ifrån fossila bränslen”. Livsmedel och gröna näringar är naturligtvis otroligt viktigt – inte minst för landsbygden – men det är faktiskt inte det som är landsbygdens främsta utmaning. Landsbygdens utmaning är inte främst produktionsbaserad utan konsumtionsbaserad.

 

Läs hela bloggposten från Charlotta Mellander på http://www.vertikals.se

 

Resten av landet – en skräpyta?

”År 2050 kommer Stockholm ha fem miljoner invånare. Resten av landet är i princip en skräpyta där vi möjligen hittar ett gäng alkoholister, några barn och ett par knäppgökar.” Handels-forskaren Nordströms uttalande har svischat förbi mitt twitter-konto mer än en gång de senaste dygnet. Nordströms uttalande är naturligtvis väldigt dumt, föraktfullt och provocerande sagt. Samtidigt är det bra att frågan gång på gång kommer upp till debatt.

Läs hela Charlotta Mellanders bloggpost som svar på Kjell A Nordströms åsikter om mindre kommuner.

Några tankar om landsbygdsutveckling från Skottland

Detta har varit en stor dag för mig i de nordvästra delarna av det skotska höglandet. För det första sitter jag utomhus och njuter av ett sällsynt solsken och värme uppemot 25 grader samt blå himmel – vår ”en dag av sommar”. Detta skämt kommer att eka glatt genom byn resten av dagen. Det är denna blandning av realism, pessimism och humor som är kärnan i det skotska lynnet. Att hoppas på det bästa, men förvänta sig det värsta.

För det andra har jag just sett min femåriga dotter kliva på skolbussen för första gången. Det medför blandade känslor – glädjen att se hur ivrig hon är att få lära sig saker och samtidigt lite oro över detta nya skede i hennes liv, där hon tar steg mot ökad självständighet. Att hoppas på det bästa, men vara förberedd på en del skrubbsår längs vägen.

För det tredje har jag precis kommit tillbaka från ett besök hos min familj i Red Hook i delstaten New York. Det var härligt att möta familj och vänner igen, steka i den varma solen och se hur min lilla by har vuxit och förändrats under de elva år som gått sedan jag och min man flyttade till platsen där han vuxit upp, nära den lilla fiskebyn Ullapool. I Red Hook har utvecklingen drivits av olika delar av civilsamhället. Bondens marknad, välgörenhetsarrangemang, och stöd till start och drift av lokala företag. Amerikaner är väldigt positiva och tåliga – hoppas på det bästa, gör ditt bästa och uppmuntra andra att också göra det!

Read More

Några tankar om regionala tillväxtmotorer

Tillväxtverket ger i en utlysning ”Finansiering för att utveckla svenska städer till regionala tillväxtmotorer” möjligheter att finansiera projekt för att öka förståelsen av ”staden som tillväxtmotor”. Gott så, men det finns skäl att rikta kritik mot den totala avsaknaden av perspektiv på hur samverkan med stadens omland, den region som staden ska betjäna som tillväxtmotor, ska utvecklas. Utlysningen är starkt präglad av en urban norm, som begränsar möjligheten att se och realisera andra potentialer än stadens.

Read More

Vad jag tar med mig från 250 möjligheter

Vi har nu haft konferensen 250 möjligheter för tredje gången. Varje gång är en utmaning eftersom vi vill täcka så många områden som bara går och som kan vara av intresse för mindre och ofta krympande kommuner. Det innebär att vi varje år tvingas att välja bort många duktiga föreläsare, men det innebär också att de som vi faktiskt tar med är oerhört duktiga på det de gör. Vi blandar praktiker med akademiker och varje gång så lär jag mig så oerhört mycket nytt.

Läs hela Charlotta Mellanders bloggpost på Vertikals.se

Sida 1 av 41234