100 statliga jobb till Lycksele

Troligen är jag Sveriges gladaste opinionsbildare. Jag har nämligen debatterat vikten av statliga jobb i landets glesare regioner i drygt två år. Närmare bestämt sedan pressmeddelandet om att Skatteverket avsåg lägga ner 9 kontor varav ett av dem var Lyckseles. Men som vi lyckades behålla genom en massiv folkopinion av sällan skådat slag.

Exakt 738 dagar senare kommer beskedet att Arbetsförmedlingen ska etablera sin senaste och modernaste verksamhet till Lycksele. En etablering som kan generera upp till 100 arbetstillfällen. Och inte vilka arbetstillfällen som helst utan 100 statliga jobb av senaste modell.

Klart att jag är glad över detta, men också förvånad. I två år har jag som sagt drivit på frågan om att jobben behövs bäst utanför residensstäderna, trots att jag sen länge gett upp hoppet om att fler statliga jobb skulle komma till Västerbotten. Västerbotten är nämligen utpekat som ett av länen med hög andel statliga jobb i utredningen som ligger till grund för fortsatt lokalisering av statliga myndigheter. Utredningen jag syftar på är, 2016:8 Statliga myndigheters lokalisering, som Ardalan Shekarabi (S) initierade och som många av oss boende i mina nejder hoppades skulle främja delar av Sverige innanför Botniakorridoren.

Tyvärr blev det inte så eftersom utredarna utgått från län i sin kartläggning. Mycket omodernt och missvisande skulle jag vilja påstå eftersom länets statliga jobb finns i Umeå. Det hade varit mer relevant att göra kartläggningen utifrån FA regioner. Glädjande nog har landsbygdskommittén utgått från landets olikheter när det gäller förslagen kring statlig närvaro.

Arbetsförmedlingen etablering kom alltså helt otippad och vad den kommer att generera för Lycksele och Västerbottens inland jämfört med 100 jobb i en residensstad, vore intressant att jämföra.

Det framgår nämligen i de underlag som Statskontoret tagit del av att det inte finns analyser gjorda av hur myndigheterna skulle kunna förlägga verksamhet till delar av landet med svag ekonomisk utveckling. Det finns heller inga exempel på analyser av vilka konsekvenser nedläggning av ett kontor får för arbetsmarknaden på den berörda orten.

Argumenten som GD Mikael Sjöberg talar om för att satsa på en ort som Lycksele är god infrastruktur, lägre kostnader för arbetskraft och hyra än i Stockholm, samt att personalomsättningen troligen är lägre.  Arbetsförmedlingen kan genom denna satsning bli myndigheten som går i bräschen för fortsatt decentralisering till mindre orter om regeringen tar möjligheten att analysera effekterna. Annars får väl vi Lyckselebor ta saken i egna händer som vi är vana vid.

Arbetsförmedlingen kan definitivt plocka poäng som den myndighet som valt att ta ansvar för det kluvna Sverige. I statskontorets utredning framgår nämligen att få myndigheter tar uttalad hänsyn till utvecklingen på regional nivå i samband med beslut om lokalisering. Myndigheterna uppfattar inte att deras primära uppgift är att bidra till tillväxt i olika delar av landet genom lokalisering av verksamhet.

Det är synd tycker jag men nu är vi lyckliga Lyckselebor

 

Malin Ackermann, opinionsbildare och en av talarna på konferensen 250 möjligheter

 

 

Här finns vår gemensamma berättelse men också vår framtid

Snön knarrar under mina skor. Det är som att snön inte vill släppa taget om mig och gnäller vid varje steg som tar mig framåt. Ljudet i kombination med rörelsen ger en meditativ känsla. Hjärnan vill gå på stand-by men jag har inte tid med själavård. Jag har bråttom då jag är försenad. För ett par dagar sedan hade en glad tjej från ett nyhetsbolag med flashigt namn hört av sig. Idéen var lika förutsägbar som vårens modenyheter för killar. Dom ville ”komma upp” för att träffa mig och andra samer för prata om det förtryck mitt folk blivit utsatta för.

Ett svårt ämne att förhålla sig till och sätta de rätta orden på. För det är svårt att ärva skuld. Det är något som inte går att värja sig ifrån och inte heller förneka. Ärren finns där vare sig man vill det eller inte. Det är som den 30:e i varje månad då räkningen obönhörligen måste betalas vare sig man vill det eller inte. Jag bor på en plats som är ingenstans men ändå någonstans där historien finns skriven i de 6000-åriga fångstgroparna, i stenarna som fördes samman med mänskliga händer för kanske tusentals år sedan och blev till små solsystem av eldstäder som skänkte både värme och gemenskap.

Här skrevs vår berättelse och här fördes de traditionella kunskaperna vidare. Markernas wikipedia är de namn som förfäderna gett till fjällen, älvarna och sjöarna. Fantasin eggas såsom ficklampans sken gör i ráhkkasen (sovtältet) då ännu en bok om Harry Potter ska plöjas. Namn som Gárddevárre (fjället med rengärdet), Buokkek (platsen där det finns en buogge, en samisk förrådsställning) eller Gárranistjåhkkå (korptoppen) är som kåtastänger som rests av mina förfäder – som befäster vår existens och vår boplats.

Här finns vår gemensamma berättelse men också framtid. Jag bor i centrum av polcirkeln som för samman miljontals människor runt om vår glob. Där den afganska killen sparkar boll med renskötartjejen eller barnbarnet till vattenrallaren som byggde älvarnas dammar. Till synes helt olika kulturer med så olika bakgrunder men ändå samma. Vi är så nära men ändå så långt borta. De långa avstånden är vår frizon men också vår fiende. Där trettio mil i buss är en realitet för den Håkan Hellström-suktande tonåringen som vill se honom spela på Kulturens hus i Luleå. Där den milslånga föreställningen av myrar och kalhyggen blir förbandet innan hen är framme vid konserthusets kvava luft och Håkans kärlek. Hans strof om att ”vinden håller tal vid en hamburgerbar. Den har blåst sig trött och alla flickor har gått hem.” känns så bekant. Hans turnébuss måste ha stannat nångång vid Borgargrillen och dess stekos eller så har han käkat popcorn på trappan till Bio Norden. Fast här finns också mycket skaparkraft med konsten, musiken, aktivismen. Vi är så långt borta men ändå så nära. Vi är här.  

Jag är framme vid vår uppgjorda mötesplats. Kameran är på plats och tjejen från det flashiga nyhetsbolaget står där med sitt kluddiga block. Hon är full av frågor om mitt folks historia, om förtrycket och vad det gör med mig som person. Jag tittar ut genom de oputsade fönstren och längtar bort. Jag vill kunna ta av mig denna ryggsäck av historisk barlast och få känna de lätta steg som bara en tung och kvarlämnad ryggsäck kan ge.

Jag vill berätta historien om mitt folk som inte bara är ett mörker. Jag vill ta tag i den vänliga reportern och ta med mig henne till en random förfest inför den stundande samedansen. Där silver putsas samtidigt som ljummen cider sippas till ljudbilden av powerdansbandsmusik som är dopad med jojk och tung basgång. Det är kvällen då allt kan hända och händer. Där ett dansgolv blir gemenskapen samtidigt som de tusen koltarna blir regnbågar av glädje och bortglömda ryggsäckar.

 

Henrik Blind

Jokkmokk

Vi har nått Peak Urban

När alla pratar om ett fenomen (som inte ÄR en naturlag) som om det vore en självklarhet kan man vara säker på att man nått ”peaken”. Och där var vi alldeles nyss när det gäller urbanisering. Det har varit självklart att ”alla vill bo i städer” och självklart att städerna skulle fortsätta växa ohämmat på bekostnad av landsbygden.

Idag växer 280 kommuner i Sverige och in- och utflyttningen på landsbygden har varit balanserad sedan 80-talet. Varför städerna växt är inte för att det kommer busslaster från inlandet utan ”busslaster” från Syrien, Somalia och Afghanistan och att det föds mer barn.

I den värld vi lever i upplever fler och fler att den trygghet som landsbygden kan ge är ett värde som man vill komma åt. Så mitt tips är att redan nu investera i fastigheter på landsbygden för de kommer gå åt som smör i solsken. Fördelarna med att bo på landsbygden är många, närheten till människor, samverkan, enkelhet, låga kostnader och mer tid.

I och med bredbandsutbyggnad, möjligheter till fler platsoberoende arbeten och smarta servicelösningar finns oändliga möjligheter. Vi är inte där än, det finns en hel del att göra, det finns särskilt olika förutsättningar och förväntningar på stad och land. Många resurser satsas fortfarande i städerna, infrastruktursatsningar och bredbandsutbyggnad saknas i delar av Sverige och det behövs regelförenklingar och avbyråkratisering. Där har den parlamentariska landsbygdsutredningen många goda förslag som vi hoppas på att man ska genomföra.

Oavsett är det verkligen dags att skaka av den gamla bilden av en landsbygd som lite bakom (både flötet och tiden) och ge plats för den verkliga bilden av landsbygden som innehåller både och, och lite till, precis som städerna. Barn spelar Pokemon Go eller har fidget spinners både på Södermalm och i Sollefteå. Det föds barn både på Södermalm och i Sollefteå (så båda borde ha tillgång till ett BB) och det skapas nya företagsidéer både på Södermalm och i Sollefteå och det värde som genereras på Södermalm och i Sollefteå borde i större utsträckning landa lokalt.

Så fundera på ert synsätt. Hur tänker du på land och stad? Peak Urban är här. Dags att tänka nytt och tänka om. Hela Sverige behövs för att kunna utveckla vårt gemensamma land.

Terese Bengard

Verksamhetschef Hela Sverige ska leva

Fd kommunalråd och kommunikatör bosatt i Hammarstrand, Ragunda kommun, Jämtland

5 nya trender för att locka människor och kompetens till kommuner

 

Professor Dean Carson gästbloggar för 250 möjligheter. Nedan delar han med sig av sina erfarenheter från aktuell forskning kring befolkningsutveckling i glesbygd. Han 5 nyckelfaktorer som är viktiga att beakta.

”The northern inland had a population boom in the mid 20th century brought about by projects in ‘big’ industries like mining, energy, forestry, and transport. Since then, the population has declined as these projects ended. The new reality is a smaller population and demand for new types of competence. In attracting and keeping people with this competence, we need to think about five key issues:

1. Big industries used to build permanent towns near projects. By the middle of last century, those towns were only planned to be temporary. By the end of the century, many workers lived far away and just visited for work. In this century, some jobs will be done by computer programs operated by people who may never even visit. So we need new sources of people.

2. Big industries used to bring large groups of people to the region at the same time. Today, newcomers are much more likely to arrive as individuals or families. One doctor, five nurses, three teachers… We have to work with each individual and family to find out how to attract and keep them. An example is helping people find their own country house rather than simply offering another apartment in a large apartment building.

3. People are increasingly mobile. The average person moves home 10 or more times in their life. They change jobs 6 or 7 times. They even change careers. They will move here and move away. But we could attract them multiple times during their lives.

4. The population boom involved many more men than women, but women are now important for health and education and tourism and other services, and women are even becoming more involved in the big industries. We need to make sure that our region is ‘women friendly’.

5. During the boom, almost all newcomers were from other parts of Sweden. Recently, more newcomers come from other parts of the world. Some arrive with clear ideas of what they can do (such as tourism entrepreneurs from other parts of the EU), while some arrive looking for opportunities that they cannot yet describe (such as refugees). Both groups can probably contribute more, but again it requires individual attention to make this happen.

The key to success is to think about these trends and tomorrow. Aim higher in terms of what can be done here. Engage with people multiple times throughout their lives There are many success stories, but many more opportunities if we have a better understanding of who we can attract, and what they can contribute.”

Dean Carson
Professor, Demography and Growth Planning

Northern Institute, Charles Darwin University, Australien

 

Sektorsövergripande samverkan ger nya möjligheter för kommuner

Nyligen var jag i Ljusdals kommun, där jag fått den fina frågan att delta i en referensgrupp för ett projekt för landsbygdsutveckling i byarna Ramsjö och Los. Ljusdals kommun ser ganska mycket ut som en triangel med centralorten Ljusdal i ena hörnet, Ramsjö dryga sex mil norrut och Los sex mil västerut. Projektet, som går under namnet ”Intraprenaden” är en fortsättning på ett pilotprojekt i Ramsjö. Som kort bakgrundsinfo kan sägas att Ramsjö byggdes upp runt skogsbruket sent 1800-tal och under 1980-talet bröt Boliden guld (!) i trakterna. Som mest hade byn runt 2500 invånare, idag bor där omkring 350 personer.

Projektet går ut på vidareutveckla arbetet som gjorts i piloten och testa om modellen också fungerar i Los, en by ungefär dubbelt så stor som Ramsjö. Kortfattat kan man säga att projektet jobbar för att gå från att arbeta utifrån olika förvaltningars budgetar och istället plocka en del ur var och en av dessa och samla det i en gemensam ”Ramsjö-kassa”. Poängen är egentligen väldigt enkel – istället för att personal från en förvaltning ska göra den timslånga bilturen från Ljusdal upp till Ramsjö (enkel väg) för att göra ett jobb som kanske bara tar en kvart, så kan nu istället en person placerad i Ramsjö göra uppgiften. Samma person gör sedan andra uppgifter som annars skulle gjorts av en annan förvaltning (samma timslånga resa en gång till, eller två timmar ToR). Alltså ni förstår, lösningen känns rätt given men är ändå inte på något sätt självklar. Andra saker som man har gjort är att man samlat flera olika verksamheter i den numera nedlagda skolan. Här finns bland annat kök/servering, barnomsorg, ungdomsgård, bibliotek, bygderåd och ett ideellt språkcafé. Skolan har blivit en samlingsplats. I köket lagas också den mat som levereras till byns äldreboende och maten i sin tur köps in den lokala matbutiken, som på det sättet går runt och kan finnas kvar.

Besöken i Ramsjö och Los gör det så oerhört tydligt för mig att vi, för att skapa goda livsmiljöer i våra landsbygder, måste komma bort från våra stuprör och istället samarbeta sektorsövergripande. Olika delar inom den kommunala förvaltningen måste synkas, lokal och regional nivå måste samverka, och man måste också hitta nya sätt att arbeta tillsammans med privat och ideell sektor. Samverkan är också något som lyfts fram i OECDs Territorial Reviews: Sweden 2017, Monitoring Progress in Multi-level Governance and Rural Policy, där man presenterar vad man kallar rural policy 3.0. Rapporten presenterades i mars och där betonas att vi inte kan se all svensk landsbygd som likadan, förutsättningarna skiljer sig beroende på om vi talar stads- eller tätortsnära landsbygd eller avlägsen landsbygd. Vi kan heller inte se landsbygdsutveckling som en fråga för sig – städer, tätorter och olika landsbygder är beroende av varandra och behöver alla finnas med i såväl lokalt som regionalt utvecklingsarbete.

 Det finns fler saker som jag gillar i OECDs rapport. Exempelvis talar man också om mål för utvecklingsarbetet i termer av såväl ekonomiskt, samhälleligt som miljömässigt välstånd eller välbefinnande; utveckling kan alltså inte bara mätas i form av befolkningstillväxt och BNP. Här pågår ett intressant arbete i landets regioner lett av Reglab och Tillväxtverket. Det går under namnet BRP+ och kan beskrivas som ett breddat mått på regional utveckling. I BRP+ fångas både mått på livskvalitet här och nu och hållbarhet över tid. En av utgångspunkterna för BRP+ är att all statistik ska gå att bryta ner på kommunal nivå, bra och viktigt på alla sätt. Men det räcker inte riktigt – platser ser som sagt olika ut, olika landsbygder ser olika ut och därför måste statistiken brytas ner ytterligare för att byar som Ramsjö och Los ska uppmärksammas och ges förutsättningar till utveckling.

Efter sommaren drar vi på Arena för Tillväxt, tillsammans med Centrum för kommunstrategiska studier och SKL, igång ett lärandenätverk för kommuner med krympande befolkning. Inbjudan skickades till de kommuner i landet som har krympt mest. Vi var helt klart lite oroliga för hur inbjudan skulle tas emot – typ ”Ni krymper. Grattis och välkomna.”. Glädjande nog har gensvaret varit väldigt positivt och i augusti samlas ledande politiker och tjänstepersoner från fjorton kommuner för att tillsammans diskutera hur utmaningarna med en krympande befolkning ser ut, och framförallt, hur dessa kan lösas tillsammans med de människor som bor och verkar där.

 Här kan du läsa mer om arbetet i Ramsjö och Los: https://www.ljusdal.se/ramsjobygden

Här hittar du OECDs rapport: http://www.oecd.org/sweden/oecd-territorial-reviews-sweden-2017-9789264268883-en.htm

Nyfiken på BRP+? http://brpplus.se/

Linnéa Hassis, processledare, Arena för Tillväxt (www.arenafortillvaxt.se)

Likt maskrosen finner nya vägar att gro kan också kommuner

Jag bor i en kommun som påverkats starkt av urbaniseringen omgiven av fler krympande kommuner. Jag bor i Västerbottens inland och det är Umeå som drar, eller andra större städer. Vi vet alla vad det beror på. Vi vet också att orsakerna är flera. Två av orsakerna är tillgången till utbildning och en attraktiv arbetsmarknad. Det var därför jag reagerade så starkt när Skatteverket meddelade att det avsåg flytta 30 arbetstillfällen från Lycksele till Umeå. Det var också därför vi firade så innerligt när vi segrade och fick behålla jobben. Det är omöjligt att mäta hur viktiga dessa arbetsplatser är för en liten ort och region som vår, men vi som bor här känner det.

Read More

Flytta för att öka sina möjligheter*

Vi pekar ofta på USA när vi vill ge exempel på en arbetsmarknad med stor mobilitet. Det har traditionellt sett varit en arbetsmarknad där individer gärna flyttar om man blir arbetslös. Befolkningen tillskrivs ibland egenskapen att ha svaga kopplingar till sin plats och sin familj vilket skapar en ”rotlöshet”.

Från 1950-talet till idag har dock mobiliteten i USA minskat betydligt vilket kanske kan indikera en större känslomässig koppling sin plats och sin familj vilket kanske kan anses positivt. Men i  den makroekonomiska litteraturen anses oftast hög mobilitet som positivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Detta för att det ger individer möjligheter att förbättra sin situation genom att flytta från en plats med ekonomisk stagnation, segregation, och sämre privat och offentlig service. En större rörlighet på arbetsmarknaden kan också minska både struktur och friktionsarbetslösheten. **

Läs hela bloggposten från Lina Bjerke på http://www.vertikals.se

 

Landsbygdens utmaning är inte produktionsbaserad

För ett par veckor sedan fick jag förmånen att diskutera landsbygdens utveckling med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i Aktuellt. Reportern pressade ministern ett antal gånger och frågade om det verkligen är så att det finns en framtid för alla mindre platser i landet. Självfallet är det helt omöjligt för en landsbygdsminister att säga att så inte är fallet, så svaret på den punkten var ganska väntat. Däremot förvånar argumenten för varför han såg en framtid för alla mindre platser i landet. ”Tänk på livsmedelsproduktionen” sa ministern. ”Tänk på det gröna näringarna och tänk på vikten av att komma ifrån fossila bränslen”. Livsmedel och gröna näringar är naturligtvis otroligt viktigt – inte minst för landsbygden – men det är faktiskt inte det som är landsbygdens främsta utmaning. Landsbygdens utmaning är inte främst produktionsbaserad utan konsumtionsbaserad.

 

Läs hela bloggposten från Charlotta Mellander på http://www.vertikals.se

 

Resten av landet – en skräpyta?

”År 2050 kommer Stockholm ha fem miljoner invånare. Resten av landet är i princip en skräpyta där vi möjligen hittar ett gäng alkoholister, några barn och ett par knäppgökar.” Handels-forskaren Nordströms uttalande har svischat förbi mitt twitter-konto mer än en gång de senaste dygnet. Nordströms uttalande är naturligtvis väldigt dumt, föraktfullt och provocerande sagt. Samtidigt är det bra att frågan gång på gång kommer upp till debatt.

Läs hela Charlotta Mellanders bloggpost som svar på Kjell A Nordströms åsikter om mindre kommuner.

Några tankar om landsbygdsutveckling från Skottland

Detta har varit en stor dag för mig i de nordvästra delarna av det skotska höglandet. För det första sitter jag utomhus och njuter av ett sällsynt solsken och värme uppemot 25 grader samt blå himmel – vår ”en dag av sommar”. Detta skämt kommer att eka glatt genom byn resten av dagen. Det är denna blandning av realism, pessimism och humor som är kärnan i det skotska lynnet. Att hoppas på det bästa, men förvänta sig det värsta.

För det andra har jag just sett min femåriga dotter kliva på skolbussen för första gången. Det medför blandade känslor – glädjen att se hur ivrig hon är att få lära sig saker och samtidigt lite oro över detta nya skede i hennes liv, där hon tar steg mot ökad självständighet. Att hoppas på det bästa, men vara förberedd på en del skrubbsår längs vägen.

För det tredje har jag precis kommit tillbaka från ett besök hos min familj i Red Hook i delstaten New York. Det var härligt att möta familj och vänner igen, steka i den varma solen och se hur min lilla by har vuxit och förändrats under de elva år som gått sedan jag och min man flyttade till platsen där han vuxit upp, nära den lilla fiskebyn Ullapool. I Red Hook har utvecklingen drivits av olika delar av civilsamhället. Bondens marknad, välgörenhetsarrangemang, och stöd till start och drift av lokala företag. Amerikaner är väldigt positiva och tåliga – hoppas på det bästa, gör ditt bästa och uppmuntra andra att också göra det!

Read More

Några tankar om regionala tillväxtmotorer

Tillväxtverket ger i en utlysning ”Finansiering för att utveckla svenska städer till regionala tillväxtmotorer” möjligheter att finansiera projekt för att öka förståelsen av ”staden som tillväxtmotor”. Gott så, men det finns skäl att rikta kritik mot den totala avsaknaden av perspektiv på hur samverkan med stadens omland, den region som staden ska betjäna som tillväxtmotor, ska utvecklas. Utlysningen är starkt präglad av en urban norm, som begränsar möjligheten att se och realisera andra potentialer än stadens.

Read More

Vad jag tar med mig från 250 möjligheter

Vi har nu haft konferensen 250 möjligheter för tredje gången. Varje gång är en utmaning eftersom vi vill täcka så många områden som bara går och som kan vara av intresse för mindre och ofta krympande kommuner. Det innebär att vi varje år tvingas att välja bort många duktiga föreläsare, men det innebär också att de som vi faktiskt tar med är oerhört duktiga på det de gör. Vi blandar praktiker med akademiker och varje gång så lär jag mig så oerhört mycket nytt.

Läs hela Charlotta Mellanders bloggpost på Vertikals.se

Att växa till och veckla ut

Sedan många år driver den lilla landsbygdskommunen Vara sin långsiktiga planering med kulturen som en av de viktigaste kartritarna. Manifestationer på det är exempelvis elevaulan som blev Sveriges största konserthus. Eller ja, kanske inte till formen men väl till innehållet. Eller tågstationsrestaureringen som blev nordens största konstverk, The Blue Orange, skapat av den tyska konstnärinnan Katharina Grosse. Eller den södra delen av kommunens stadspark, Badhusparken, som i skrivande stund utifrån en konstnärligt driven process omvandlas till Varabornas gemensamma vardagsrum, en yta att känna samhörighet med (och på). Som kronan på verket har konstnärerna valt att placera ett 20 meter högt utkikstorn som symbol för att man i Vara ser lite längre.

Vildvinstornent helfigur BERNSTRAND KARLSSON s 3

Read More

Därför är 250 möjligheter en viktig konferens

Det finns många konferenser att välja på när man är intresserad av plats- och stadsutveckling. Jag har själv besökt och talat på mängder av dem genom åren. De är viktiga då de fungerar som plattformar för samarbete och arenor där vi kan lära av varandra. Men frågorna de behandlar är ofta frågor som berör endast en minoritet av våra kommuner – de som ligger i storstadsområden samt våra så kallade kärnkommuner som fungerar som ekonomiska motorer i våra arbetsmarknadsregioner. Däremot var min känsla att de frågor som berör en majoritet av landets kommuner – framtidsfrågor för alla de platser som krymper – lämnades oberörda.

Read More

Känslan av att vara den andra

Ni vet det här man brukar säga om att kvinnan är det andra könet, eftersom mannen är normen? Under större delen av mitt liv har jag haft en känsla av att vara den andra svensken. Att i den gemensamma berättelsen om landet Sverige så har inte mitt liv, min verklighet och min identitet som boende på den jämtländska landsbygden fått plats. Berättelsen om Sverige under mina 36 livsår har i stort sett varit berättelsen om staden, och framförallt om Stockholm.

Read More

Det unika sitter inte i storleken

Idag pratas det alltmer om vetskapen att en övervägande del av Sveriges kommuner inte växer. För många kommuner är det en realitet att drömmen om en växande befolkning aldrig kommer att bli verklighet. Ändå kämpar många emot och har svårt att förhålla sig både till den egna statistiken och till forskningen i stort. Och det är kanske inte så konstigt att förstå, hur kommunicerar man nedgång om man är kommunpolitiker och vill bli omvald?

Read More

Kraften i det civila samhället

Jag tror på kraften i det civila samhället. Jag tror på kraften hos de föreningar, studieförbund och organisationer som inte utgör någon del av myndigheterna eller statsapparaten i övrigt. Det är dessa som bär upp samhället när det väl gäller. Det är dessa som i allt högre grad tar ansvaret i takt med att staten övergett kommuner i glesare delar av Sverige.  Civilsamhället ställer upp när det krävs.

Read More

Reflektion och rekreation

När dessa rader skrivs har halva sommaren redan gått. Vädret har, ärligt talat, inte riktigt motsvarat mina och säkert inte heller många andras förhoppningar. När jag var barn så var ju alltid somrarna soliga och Vätterns vatten inbjöd till bad i ljummet vatten. Eller minns jag fel?

Read More

Integrera mera

Vad menar vi med integration? Och vem ska egentligen integreras med vem?  I maj 2015 kikade jag ut från mitt köksfönster. Jag bor i ett typiskt svenskt villaområde med vitputsade hus, friserade häckar, designlampor i fönstren och inte sällan en suv parkerad på trottoaren utanför.

Read More
Sida 1 av 41234