Resten av landet – en skräpyta?

”År 2050 kommer Stockholm ha fem miljoner invånare. Resten av landet är i princip en skräpyta där vi möjligen hittar ett gäng alkoholister, några barn och ett par knäppgökar.” Handels-forskaren Nordströms uttalande har svischat förbi mitt twitter-konto mer än en gång de senaste dygnet. Nordströms uttalande är naturligtvis väldigt dumt, föraktfullt och provocerande sagt. Samtidigt är det bra att frågan gång på gång kommer upp till debatt.

Läs hela Charlotta Mellanders bloggpost som svar på Kjell A Nordströms åsikter om mindre kommuner.

Några tankar om landsbygdsutveckling från Skottland

Detta har varit en stor dag för mig i de nordvästra delarna av det skotska höglandet. För det första sitter jag utomhus och njuter av ett sällsynt solsken och värme uppemot 25 grader samt blå himmel – vår ”en dag av sommar”. Detta skämt kommer att eka glatt genom byn resten av dagen. Det är denna blandning av realism, pessimism och humor som är kärnan i det skotska lynnet. Att hoppas på det bästa, men förvänta sig det värsta.

För det andra har jag just sett min femåriga dotter kliva på skolbussen för första gången. Det medför blandade känslor – glädjen att se hur ivrig hon är att få lära sig saker och samtidigt lite oro över detta nya skede i hennes liv, där hon tar steg mot ökad självständighet. Att hoppas på det bästa, men vara förberedd på en del skrubbsår längs vägen.

För det tredje har jag precis kommit tillbaka från ett besök hos min familj i Red Hook i delstaten New York. Det var härligt att möta familj och vänner igen, steka i den varma solen och se hur min lilla by har vuxit och förändrats under de elva år som gått sedan jag och min man flyttade till platsen där han vuxit upp, nära den lilla fiskebyn Ullapool. I Red Hook har utvecklingen drivits av olika delar av civilsamhället. Bondens marknad, välgörenhetsarrangemang, och stöd till start och drift av lokala företag. Amerikaner är väldigt positiva och tåliga – hoppas på det bästa, gör ditt bästa och uppmuntra andra att också göra det!

Read More

Några tankar om regionala tillväxtmotorer

Tillväxtverket ger i en utlysning ”Finansiering för att utveckla svenska städer till regionala tillväxtmotorer” möjligheter att finansiera projekt för att öka förståelsen av ”staden som tillväxtmotor”. Gott så, men det finns skäl att rikta kritik mot den totala avsaknaden av perspektiv på hur samverkan med stadens omland, den region som staden ska betjäna som tillväxtmotor, ska utvecklas. Utlysningen är starkt präglad av en urban norm, som begränsar möjligheten att se och realisera andra potentialer än stadens.

Read More

Vad jag tar med mig från 250 möjligheter

Vi har nu haft konferensen 250 möjligheter för tredje gången. Varje gång är en utmaning eftersom vi vill täcka så många områden som bara går och som kan vara av intresse för mindre och ofta krympande kommuner. Det innebär att vi varje år tvingas att välja bort många duktiga föreläsare, men det innebär också att de som vi faktiskt tar med är oerhört duktiga på det de gör. Vi blandar praktiker med akademiker och varje gång så lär jag mig så oerhört mycket nytt.

Läs hela Charlotta Mellanders bloggpost på Vertikals.se

Att växa till och veckla ut

Sedan många år driver den lilla landsbygdskommunen Vara sin långsiktiga planering med kulturen som en av de viktigaste kartritarna. Manifestationer på det är exempelvis elevaulan som blev Sveriges största konserthus. Eller ja, kanske inte till formen men väl till innehållet. Eller tågstationsrestaureringen som blev nordens största konstverk, The Blue Orange, skapat av den tyska konstnärinnan Katharina Grosse. Eller den södra delen av kommunens stadspark, Badhusparken, som i skrivande stund utifrån en konstnärligt driven process omvandlas till Varabornas gemensamma vardagsrum, en yta att känna samhörighet med (och på). Som kronan på verket har konstnärerna valt att placera ett 20 meter högt utkikstorn som symbol för att man i Vara ser lite längre.

Vildvinstornent helfigur BERNSTRAND KARLSSON s 3

Read More

Därför är 250 möjligheter en viktig konferens

Det finns många konferenser att välja på när man är intresserad av plats- och stadsutveckling. Jag har själv besökt och talat på mängder av dem genom åren. De är viktiga då de fungerar som plattformar för samarbete och arenor där vi kan lära av varandra. Men frågorna de behandlar är ofta frågor som berör endast en minoritet av våra kommuner – de som ligger i storstadsområden samt våra så kallade kärnkommuner som fungerar som ekonomiska motorer i våra arbetsmarknadsregioner. Däremot var min känsla att de frågor som berör en majoritet av landets kommuner – framtidsfrågor för alla de platser som krymper – lämnades oberörda.

Read More

Känslan av att vara den andra

Ni vet det här man brukar säga om att kvinnan är det andra könet, eftersom mannen är normen? Under större delen av mitt liv har jag haft en känsla av att vara den andra svensken. Att i den gemensamma berättelsen om landet Sverige så har inte mitt liv, min verklighet och min identitet som boende på den jämtländska landsbygden fått plats. Berättelsen om Sverige under mina 36 livsår har i stort sett varit berättelsen om staden, och framförallt om Stockholm.

Read More

Det unika sitter inte i storleken

Idag pratas det alltmer om vetskapen att en övervägande del av Sveriges kommuner inte växer. För många kommuner är det en realitet att drömmen om en växande befolkning aldrig kommer att bli verklighet. Ändå kämpar många emot och har svårt att förhålla sig både till den egna statistiken och till forskningen i stort. Och det är kanske inte så konstigt att förstå, hur kommunicerar man nedgång om man är kommunpolitiker och vill bli omvald?

Read More

Kraften i det civila samhället

Jag tror på kraften i det civila samhället. Jag tror på kraften hos de föreningar, studieförbund och organisationer som inte utgör någon del av myndigheterna eller statsapparaten i övrigt. Det är dessa som bär upp samhället när det väl gäller. Det är dessa som i allt högre grad tar ansvaret i takt med att staten övergett kommuner i glesare delar av Sverige.  Civilsamhället ställer upp när det krävs.

Read More

Med pilgrimens blick

Kyrkan i Moskosel ligger nära landsvägen som leder till Arvidsjaur eller Jokkmokk. Här genomförde jag för ett par år sedan fältstudier i ett teologiskt forskningsprojekt om Svenska kyrkans roll och identitet i glesbygder. Byn hade sin storhetstid på 1940-50 talet innan motorsågen blev en del av skogsbruket. Sedan dess har invånarantalet minskat. Butiker och caféer har försvunnit och skolan är nedlagd. I byn står flera hus tomma. Några av dem håller på att rasa.

Read More

Statistik utgör en hörnsten i vår kunskap om landsbygderna

Det finns många sätt att beskriva och förstå verkligheten runt omkring oss. Du kan titta på en bild, du kan läsa en bok, du kan se ett TV-program, du kan fråga någon, du kan använda din egen erfarenhet och du kan använda statistik. Jag har jobbat med deskriptiv statistik i 20 år och jag tycker mer och mer för varje år att statistik är ett fantastiskt sätt att förstå vad som händer runt omkring oss, till exempel hur landsbygderna utvecklas.

Read More

Vad driver innovation och entreprenörskap på landsbygden?

I dagens globaliserade värld blir företags och regioners förmåga att förnya sig allt viktigare för både överlevnad och konkurrenskraft. Förnyelse, teknologisk utveckling, eller innovation, är dessutom en betydelsefull drivkraft för ekonomisk tillväxt, vilket inte minst kan ses genom en tillbakablick över det senaste århundradet. Det är kanske därför inte så konstigt att innovation spelar en central roll i EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020. Målet med Europa 2020-strategin är att EU ska bli en smart och hållbar ekonomi för alla. Vad som egentligen menas med smart tillväxt är inte solklart men genom att fokusera på faktorer som utbildning, kunskap, forskning och innovation är tanken att ekonomier (länder, regioner) halkar in på en ”smart” tillväxtbana. Trots sin diffushet har smart-begreppet blivit mäkta populärt och återkommer i både nationella och regionala utvecklings- och innovationsstrategier.

Läs hela bloggposten på Vertikals.se

Vilket är det bästa projektet bland mindre kommuner?

Att mindre kommuner står inför stora utmaningar är något jag försökt lyfta via min blogg. I en tid då alltmer av det som täcks i media rör större, växande platser behövs forum för platser som står stilla eller krymper då de, till följd av detta, står inför helt andra utmaningar. Detta är bakgrunden till konferensen 250 möjligheter som jag engagerat mig i under de senaste tre åren. Konferensen har som målsättning att presentera intressant forskning, lyfta de bästa praktiska exemplen och dessutom under året fungera som en samlingsplats för fakta och information kring frågor relaterade till mindre platser.

I år vill vi på 250 möjligheter ta konferensen ett steg längre genom att i samarbete med Fastighetsägarna instifta ett pris för bästa projekt som genomförts i en mindre kommun. Vi kommer att dela ut ett hederspris till en plats, en person, ett företag eller organisation som varit med och genomfört ett projekt som bidrar till att utveckla platsen man kommer ifrån. Inget projekt är för stort eller för litet för att nomineras.

En utgångspunkt är att vi får lov att publicera alla nomineringar på 250 möjligheters web-plats. Oavsett vem som vinner hoppas vi att vi, med er hjälp, skall kunna skapa ett bibliotek av bra idéer som kan delas med andra platser. Kanske är det så att det vinnande bidraget inte passar exakt på din plats, men i så fall hoppas vi att något av de andra bidragen gör det. Syftet med priset är helt enkelt att inspirera och lyfta upp möjligheter för landets mindre kommuner.

För att nominera ett projekt skall man via 250 möjligheters web skicka in max två sidors text där man beskriver:

  • Projektidé
  • Projektets syfte och målsättning. (Projektet kan ha genomförts eller vara pågående just nu).
  • Beskriv vilka parter som varit delaktiga och på vilket sätt.
  • Hur har utfallet av projektet varit?
  • Vilka lärdomar har gjorts under genomförandet?

Juryn kommer att bestå av oss arrangörer och vi hoppas på att få in massor av goda idéer.

Så missa inte att nominera bra projekt som genomförts eller håller på att genomföras runt om i landet.

Och missa för all del inte att anmäla dig till konferensen heller.

I år har vi 16 föreläsningspass och en rad intressanta föreläsare. Det är ett begränsat antal platser och aldrig tidigare har vi fått in så många anmälda så tidigt.

Jag ser fram emot att ses i Jönköping 7-8 september!

Vi tänker hjälpa alla kommuner i Sverige med samåkning. Gratis. Igen.

Idag tisdagen den 26e april lanserar vi, den ideella samåkningsrörelsen Skjutsgruppen, en insamling för att ta samåkning till nya höjder i alla Sveriges kommuner. Under 60 dagar samlar vi in 1,4 miljoner kronor för att göra mer av det vi redan gjort i snart tio år; att på ideell grund dela privatpersoners fordon, arbeta med deltagarkultur och vara en underlättare för transport, miljö och inkluderingsarbetet i alla kommuner i hela Sverige, så även i din.

Read More

På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder

Illustration av Karin Casimir Lindholm, Manus: Härifrån (harifran.nu)

För snart två veckor sen lämnade den parlamentariska landsbygdskommittén över sitt första delbetänkande till regeringen, På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder. Ett betänkande som betonar vikten av en sammanhållen politik och långsiktiga mål för landsbygden. Där en utbyggd digitalisering, en decentraliserad förvaltning och större möjlighet till utbildning oavsett var man bor är några av förslagen. Men kanske finns det också en ny retorik i kommitténs skrivningar? Vi bad några personer svara på vad de tycker om kommitténs betänkande och vad de eventuellt saknar. Vi har frågat en utvecklingsdirektör, en ordförande, en verksamhetsledare och ett kommunalråd.

Read More

Det finns en styrka i glesheten

Någon gång i början av året läser jag en essä om glesbygden, den västerbottniska. Jag läser om smärtan i glesheten, mina ögon skummar över värdeord som tomhet och skuld och övergivenhet. Det är en fantastiskt skriven essä, men jag lägger ifrån mig tidningen med en känsla av att vara bestulen på något: mitt tolkningsföreträde som glesbygdsbo. Mitt perspektiv som inflyttare, istället för utflyttare.

Anledningen till att jag har blivit tillfrågad att skriva en blogg om en av 250 möjligheter är mitt förra jobb som projektledare för ett utvecklingsprojekt inom Svenska för invandrare. När jag berättar om projektet, Sfi-lärlingar i glesbygd, får jag ofta frågor om hur demografin egentligen ser ut i Sorsele – det ringer liksom en klocka hos många, de har ofta hört någonting om invandring och Sorsele. Jag brukar berätta att vi har haft landets största mottaganden av kvotflyktingar. Att vi har flera boenden för ensamkommande barn, och att det innebär att vi har stor anhöriginvandring, framför allt från Afghanistan och Somalia, och att många av dem är analfabeter utan studiebakgrund. Då har jag inte nämnt de tysktalande, som utgör en betydande del av våra utlandsfödda Sorselebor.

Read More
Sida 1 av 3123