Det finns ingen universallösning för alla landsbygder

Skillnaderna mellan landsbygd och landsbygd är stor och likaså dess potential. Därför är det viktigt att den politik som drivs avspeglar just det. Vi måste komma ihåg att det inte finns en universallösning som passar alla landsbygder.

Landsbygdsfrågorna och förhållandet mellan stad och land får mer och mer fokus i årets valrörelse. I skrivande stund är det mindre än tre månader kvar till valet och landsbygdsfrågorna är glödheta. Nyligen antog riksdagen det övergripande målet i regeringens landsbygdsproposition om en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Genom att riksdagen tagit beslut om detta övergripande mål kommer även framtida regeringar att vara bundna till målet såsom ett riksdagsbeslut. Det ger en stabilitet i det landsbygdspolitiska arbetet.

”det ger en stabilitet i det landsbygdspolitiska arbetet”

Det övergripande målet i landsbygdspropositionen är ett bra steg på vägen mot en långsiktigt hållbar landsbygdspolitik – det har vi saknat – samtidigt som det kommer att innebära att landsbygdspolitiken får ett tydligare fokus. I och med det övergripande målet kommer landsbygdspolitiken även innefatta sådant som tidigare inte var uttalade landsbygdspolitikområden, som exempelvis närings-, miljö-, utbildnings-, bostads-, kultur- och digitaliseringspolitik. Än så länge återstår såklart många pusselbitar till den politik som ska ta oss från ord till handling men det övergripande målet är en positiv bit på vägen. Genom att formulera ett övergripande mål för ett sammanhållet Sverige skickas en mycket viktig signal för att vi på lång sikt ska våga tro och hoppas på en långsiktigt hållbar utveckling i våra svenska landsbygder!

”landsbygden är många gånger svaret på frågan om
hur vi ska ta oss an framtida samhällsutmaningar”

I våra landsbygder bor en otrolig urkraft som många gånger är svaret på frågan om hur vi ska ta oss an framtida samhällsutmaningar som klimatförändringar och livsmedelsförsörjning. Våra landsbygder är utan tvekan en viktig tillgång i allas vårt arbete mot att nå en långsiktigt hållbar tillväxt men också för att ställa om till en mer cirkulär, biobaserad och fossilfri ekonomi. I detta arbete är den lokala infrastrukturen med ett starkt civilsamhälle med föreningsliv av yttersta vikt för den sociala sammanhållningen och det lokala engagemanget som bidrar till lokala lösningar på samhällsproblem som det offentliga inte klarar av. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Sveriges landsbygder inte är en homogen yta utan att förutsättningar och möjligheter ser olika ut beroende på vem du är och var i landet du bor. Skillnaden mellan landsbygd och landsbygd är stor och likaså dess potential. En politik och åtgärder som fungerar i en typ av landsbygd kan visa sig fungera mycket dåligt eller inte alls i en annan.

”vi behöver förändra vårt sätt
att se på förhållandet mellan stad och land”

Jag tror att det är viktigt att påbörja ett förändringsarbete i vårt sätt att se på skillnader mellan stad och land men även på förhållandet mellan de två. Å ena sidan är städerna beroende av landsbygderna för att få bland annat råvaror, energi och livsmedel. Å andra sidan är landsbygderna beroende av städerna som ekonomisk motor samt centrum för service och sjukvård. Med tanke på de samhällsutmaningar vi står inför med ett förändrat säkerhetspolitiskt läge och klimatförändringar tror jag att det är viktigt att vi börjar arbeta för en typ av samhällsmodell där vi ser förhållandet mellan stad och land som ett ekosystem där vi alla är beroende av varandra.  Tillsammans stärker vi förutsättningarna för vad som är möjligt.

 

Carl Strömberg, landsbygdsstrateg, Jordbruksverket

 

Se hela programmet

250 möjligheter 2018

Klicka på framtiden...

 

Shanghai – Dubai – Markaryd. Historien om hur Nobel kom till Kronoberg.

I höst slår vi upp portarna för Nobelmuséets experimentutställning i Markaryd. Satsningen är en del i det regionala arbetet som går under namnet Mot Nya höjder. Genom Mot nya höjdervill vi öka intresset för och kunskapen om tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Vi vill uppmuntra våra barns nyfikenhet och kreativitet, samtidigt som vi möjliggör mer medvetna studieval och kompetensförsörjer vår arbetsmarknad. Det Stockholmsbaserade Nobelmuséet har tidigare gästspelat i städer som Shanghai och Dubai, men aldrig utanför Stockholm i Sverige. Genom nytänkande, mod och samverkanskultur kunde Kronoberg erbjuda det som fick Nobelmuséet att ta det steget. Ett steg ut i Sverige och ett steg in i dagens och morgondagens svenska industriproduktion.

Två organisationer möts

En bärande tanke i Mot Nya höjderär att avdramatisera och skapa nyfikenhet för naturvetenskaper och teknik. Vi gör det genom att erbjuda elever att få prova, komma nära och experimentera. Vi gör det också genom att använda förebilder. Idoler med lite stjärnglans som kan göra ämnena och yrkesvalen verkliga. Bland nobelpristagarna finns många potentiella ambassadörer. Kanske vi i ett samarbete skulle kunna få någon av dessa som inspiratör för vår verksamhet? Våren 2017 tog vi de första kontakterna med Nobelmuséet. Vi visste att de hade verksamhet riktad mot skolan, Nobel Teacher Summit. Där hittade vi vår första beröringspunkt och ingång.

Det visade sig att tiden både för oss och Nobelmuséet var rätt. Möjligheter som skulle öppna sig genom att se sig om utanför Stockholm hade börjat locka den stockholmsbaserade verksamheten. Där var vi, Kronoberg, en bra part. Vi har sedan tidigare en etablerad samverkan med Tekniska muséet. En samverkan som har lett till att de etablerade sin första nod utanför Stockholm i just Kronoberg. Och en samverkan som lett till att det som kallas maker har fått en mobil lösning i form av Rosa Makerbussar som tar sig ut i Kronoberg och snart också Gotland och Gävleborg. Vi var en pålitlig och engagerad part som visste vad vi ville. Mina medarbetare med driv, kontaktnät och visioner mötte en mottaglig organisation.

Flera parter involveras

Allt eftersom vi lärde känna varandra och såg hur vi båda skulle kunna gynnas av ett samarbete blev det under hösten 2017 klart att vi skulle kunna få en Nobelutställning till Kronoberg. Då återstod några praktiska frågor. Var skulle den huseras? Vi behövde en tom och tillgänglig Muséielokal. Och hur skulle den kunna bli tillgänglig för elever från hela länet? Basen i Mot Nya Höjder är ett mobilt arbetssätt. Vi kommer ut till barn, lärare och skolor där de befinner sig, i hela länet. Nu stod vi inför utmaningen att elever skulle förflytta sig till en fast plats, utställningen var inte och gick inte att göra mobil.

Grunden i vårt regionala utvecklingsarbete, och även i Mot Nya höjder, är samverkan. Genom samverkan mellan offentligt, näringsliv och akademi når vi våra mål. Så, vilka företag, akademier och kommuner skulle och borde vi samverka med i detta?

Ett företag som länge verkat samhällsorienterat och också visat stort intresse för det som Mot Nya höjder syftar till är Nibe i Markaryd. Ett innovativt företag som är världsledande på hållbar uppvärmningsteknik, främst värmepumpar. Och som sådant också ett företag som står och faller med att de kan rekrytera teknisk kompetens. Jodå, visst var Nibe intresserade och visst skulle de kunna fixa lokal. Men vad tyckte kommunen då? Jodå, visst var Markaryds politiker med och visst började de engagera sig för att göra Nibe och Markaryd till goda värdar. Så återstod frågan om att alla elever i länet skulle få lika tillgång till utställningen, oavsett boendeort. Då klev länets regionpolitiker in och avsatte medel för att lösa bussfrågan.

En efter en föll pusselbitarna på plats. Och ju fler som föll på plats desto mer möjligheter och parter vill vara med och växla upp och delta för att verkligen göra något riktigt bra av denna satsning. Linneuniversitetet, som också är medskapare i Mot nya höjder, kommer att arrangera gästföreläsningar och på köpet tillgängliggöra intressant forskning på plats, i Markaryd. En ort som vanligtvis befinner sig i Universitetets periferi blir centrum.

Alvesta kommun, som tidigare hyst en gästutställning från Tekniska Muséet engagerar sig och binder starkare band till Markaryd. En gemensam länk finns via Joseph Stephens, en historisk brukspatron på Huseby i Alvesta. Joseph som på sin tid hade kontakt både med Tekniska muséet och Alfred Nobel. Samverkan som skedde förra seklet upprepas nu i modern tid.

Som en del i vårt arbete hölls en gemensam workshop med Tekniska Muséet, Tom TIts experiment och Nobelmuséet. Vårt arbete förde för första gången ihop dessa organisationer. Samverkan i nya och gamla konstellationer ger ringar på vattnet och förutsättningar till något helt nytt.

Det handlar om samverkan, mod, vilja och medarbetare.

I backspegeln kan man se ett antal kritiska skeden och faktorer som gjorde att det blev som det blev. Timingen var viktig men det handlar inte om slumpen. Det handlar om samverkan, mod och vilja samt ett fantastiskt team och en driven entusiastisk projektledare.

Samverkan

I Kronoberg finns en samverkanskultur som är stark. Tillsammans. Att ställa sig frågan –vem kan jag samverka med? Blir naturligt i ett län där vi är få och varje individ, organisation eller företag är viktig och en potentiell medspelare. Mot Nya höjder är i grunden ett samverkansprojekt där aktivt deltagande från företag, akademi, kommuner, region och stat har varit en förutsättning. Insikten om hur viktigt det är med nätverk och relationer och en nyfikenhet på och vilja att möta andra ligger djupt i den småländska myllan.

Mod

Mod att pröva, våga misslyckas och lyckas är en nyckel för allt utvecklingsarbete. Utan en tillit till den egna kapaciteten, och en tro på att man kan komma långt om man bara vågar, kommer man inte så långt. Det skadar inte heller med ett mått av kaxighet. Vill man nå nya höjder får man inte börja med att förminska och begränsa sig själv utan istället se sig som en värdefull spelare. Kronoberg är fantastiskt! Mot Nya höjder är fantastiskt!

Vilja

Till detta behövs en stark vilja att åstadkomma förändring. Att vilja göra skillnad, på riktigt. Det är tufft att förändra, inte minst om man vill förändra strukturer. Man kommer att möta motstånd och det tar tid att samverka. För att hålla ut och vara långsiktig krävs en stark vilja och drivkraft som inte bara bärs av en person utan helst av flera organisationer.

Medarbetare

Slutligen, avgörande för framgång är som alltid personer. Det är individer som driver, som gör, som har relationer och som kan knyta band och skapa förtroende. I det här projektet har aktörerna mod, de vill och de samverkar. Jag som skriver det här är stolt över det vi gör. Men jag tar inte åt mig äran av det. Den ska tillfalla alla de som är med och bidrar på olika sätt. Lärare som engagerar elever, styrgrupp som bidrar i ledning och modiga politiker som skapar förutsättningar. Kommuner och företag som lägger tid och pengar. Men framförallt Projektledaren med sitt projektteam. Det är de som gör hela skillnaden. De är proffs på samverkan, är modiga och vill åstadkomma förändring.

Välkomna till Nobelmuséet i Kronoberg i höst.

Christel Gustafsson Regional Utvecklingsdirektör Kronoberg

Projektteamet för Mot Nya Höjder, Projektledaren Markus Brunskog, Sofie Magnusson Schentz och Katrin Lindwall.

Kronoberg och Mot Nya Höjder

Kronoberg är ett produktionslän. Vi har landets högsta export och landets högsta BRP-tillväxt 2017 liksom 2014-2016. Vi är Sveriges näst starkaste IT-arbetsmarknad. Samtidigt uppger över hälften av de många företagen kompetensbrist som ett hinder för att utvecklas. Och vi har alltför få unga som söker sig till studier inom Matematik, naturvetenskap, teknik och IT. För att möta denna utmaning arbetar vi för att öka intresset för dessa ämnen hos unga. Vi vill uppmuntra till kreativitet och lustfyllda utmaningar för att avdramatisera och visa på möjligheter. Detta gör vi under arbetsnamnet Mot Nya höjder. Mot nya höjder kommer, med stöd från tillväxtverket, att etableras i fler län med start 2018.  Mot Nya höjder ägs av Region Kronoberg och medfinansieras av staten (länsstyrelsen, Tillväxtverket och Linneuniversitetet). I styrningen finns även näringslivsrepresentanter med.

 

18 föreläsare

100 lösningar?

250 möjligheter 2018.

Därför dominerar frågan om stad och land höstens val

I år pratar alla om frågan stad och land inför valet. Min telefon ringer flera gånger om dagen med journalister som vill att jag ska uttala mig. Stefan Löfvén struntade i Almedalen förra sommaren och åkte på en Sverige-turné istället. Alla partiledare säger att hela landet ska leva. Hur hamnade vi egentligen här?

Till att börja med kan det vara bra att veta att stad-land-frågan relaterat till utgången även i tidigare val. När vi tittade på hur kommuner i landet hade röstat till riksdagen i valet 2014 så var befolkningstätheten, som är det kanske bästa måttet på om vi talar om stad eller land, den faktor som var starkast sammankopplad med röstandet. Den var starkare än de genomsnittliga inkomsterna, arbetslösheten och utbildningsnivåerna. I de 30 kommuner som hade lägst befolkningstäthet så var det röd-gröna blocket större än alliansen i 96 procent av fallen. I de 30 kommuner som hade högst befolkningstäthet så var alliansen större än det röd-gröna blocket i 80 procent av fallen.

Med andra ord har stad-land-perspektivet varit närvarande tidigare, men det var ytterst få som uppmärksammade det. I förra valet var till exempel Pisa-undersökningen väldigt dominerande och de dåliga svenska resultaten var ofta i fokus i debatten. Stad-land kändes inte lika relevant.

Men vad få verkade förstå var att stad-land-frågan är som ett paraply som spänner över i princip alla de saker som berör människors vardag. Förutsättningarna att tillhandahålla en god offentlig service påverkas i väldigt hög grad av om det bor 5000 invånare per kvadratkilometer jämfört med om det bara bor en person per kvadratkilometer. Det påverkar möjligheten att driva skolor, att tillhandahålla sjukvård, och ha räddningstjänst och polis på plats. Men det påverkar även möjligheten att rekrytera kompetens till företagen, arbetsmarknadens kraft och det utbud av service som finns på en plats. Det påverkar tillgången till infrastruktur, tillgång till bostäder och mycket, mycket mer.

Det var egentligen först med Brexit som politiken började vakna. Där var det en tydlig skiljelinje mellan stad och land. De mindre befolkningstäta områdena hade i väsentligt högre grad röstat för att lämna EU – något som tog Londonborna på sängen. Ingen av mina amerikanska kollegor – som i princip alla bor i tätbefolkade områden – kunde någonsin tro att Trump skulle vinna valet, för ingen som de kände kunde tänka sig att rösta på honom. Trots det var det Trump som gick segrande ur striden, med en majoritet av rösterna från mindre tätbefolkade områden.

Brexit och Trump var en väckarklocka för svenska politiker som hittills kommit undan med sloganen att ”hela Sverige ska leva”. För faktum är att inte hela landet lever. I 44 procent av de svenska kommunerna är det idag fler anställda på Systembolaget än vad det finns poliser. I många kommuner har skolor och sjukvård dragits ner väsentligt, vilket påverkar livskvaliteten för de som tycker om sina platser och vill bo kvar.

Är då svaret så enkelt som att vi borde investera i lika god offentlig service överallt med hjälp av skattesedeln? Kostnaden för en sådan investering skulle vara oförsvarligt hög och ingen budget är oändlig. Med andra ord kommer så aldrig bli fallet. Dessutom är det inte ens säkert att det skulle vara moraliskt försvarbart att satsa mycket stora summor på investeringar som enbart skulle tillfalla ett fåtal individer. För neddragningarna är till stor del en spegling av de omförflyttningar som skett i vårt land där många individer valt att flytta mot städerna och lämnat mindre platser bakom sig.

Men politiskt vore det mycket ärligare att börja diskutera vad man kan förvänta sig om man väljer att bo på en mindre plats som ligger lite längre bort från en större stad. En sådan diskussion skulle vara hälsosam för debatten och inte minst för att minska klyftan mellan stad och land. Det skulle skapa förväntningar som politiken skulle kunna leva upp till och med all säkerhet även öka förtroendet för politiken om den kan leverera istället för att bara prata.

Läs fler bloggposter av Charlotta Mellander på Vertikals.se

Välkommen på årskonferens i Jönköping…

Den 12-13 april anordnar Sveriges Centrumutvecklare årskonferens tillsammans med kära kollegor och goda vänner från vårt nätverk i hela Sverige. Det kommer bli två dagar där du kommer träffa en massa likasinnade människor som brinner för att utveckla städer och platser. Du kommer också få ta del av att ett intressant program och få en del tillbakablickar under våra 20 år som förening.

Till programmet

Om vita fläckar på mediakartan

Ingen i landsbygdsdebatten kan väl ha missat det nya presstödet till lokaljournalistiken i landet som nyligen presenterades av kulturminister Alice Bah Kuhnke. Sammantaget ska 55 miljoner skjutas till under 2019 och ytterligare 55 miljoner år 2020 för att på olika sätt stärka lokalmedia runt om i landet. Tanken är bland annat att bättre täcka de ”vita fläckar” som uppstått i det svenska medialandskapet. Stödet ska också stärka lokalmedia i en tid då digitala medier står för en allt större del av mediakonsumtionen.

Läs hela bloggposten på www.vertikals.se

250 möjligheter – en möjlighet till nytänk?

Vilken fantastisk möjlighet – en landsbygdskonferens på gångavstånd! En möjlighet till reflektion och nya tankar. Vi på Jordbruksverket ska snart börja fundera på nästa landsbygdsprogram. Processen i Bryssel har så smått startat. Signalerna därifrån låter lovande, bland annat nämns ökat medbestämmande för medlemsländerna. Tänk om det skulle bli så att vi själva får avgöra hur vi når de EU-gemensamma målen! Vilken frihet det skulle kunna innebära! Med frihet kommer ansvar. Vi kan inte ha program som ska ge alla allt. Vi kan inte heller detaljreglera allt. Vi måste våga vara obekväma om vi ska nå resultat. Jag skriver ”vi” – men till syvende och sist är det politikerna i Stockholm som bestämmer hur de medel som ställs till vårt förfogande ska användas.

Många tänker nog att det är väl bara att se till att pengarna kommer ut så löser sig resten. Jag tror inte det men jag tror inte heller att man från ett nationellt perspektiv kan göra sjuårs-planer som sedan ska följas till punkt ock pricka! Vi måste ta tillvara de lokala och regionala möjligheterna som finns i våra olika landsbygder. Jag skulle därför vilja se ett ökat regionalt inflytande på nästa program. Programmet måste kunna ta tillvara på den utvecklingskraft som finns i våra olika landsbygder, – en utvecklingskraft som också kan förstärkas här under dessa dagar.

En konferens som denna kan ge inspiration till nya tankar om utveckling både för oss på myndighetsnivån men framförallt väcka nya tankar hos de som ser till att möjligheterna förverkligas.

 

Pasi Kemi

Jordbruksverket

Ung på landsbygden

Det globala är lokalt är en gammal sanning som aldrig känts så aktuell som nu. I sommar har jag, Julia Löf, rest runt i Sverige med min kollega Sofie Skalstad och utställningen MITT IBLAND – Ung kultur utmanar den urbana normen. Utställningen består av sju verk skapade av åtta unga landsbygdsbaserade konstnärer, som alla delar med sig av sin tolkning av den urbana normen och hur det är att leva och verka i Sveriges landsbygder. På vår resa till platser som Klöse, Jokkmokk och Bollebygd har vi mött personer från många olika delar av Sverige och världen och de allra flesta har hittat något i utställningen att relatera till, vilket känns helt fantastiskt! Världen kommer väldigt nära när HBTQ-flyktingar speglar sina erfarenheter i verket Queer i Glesbygd (Karolina Bång och Karin Casimir Lindholm) eller när besökarna fascineras av Morteza Golestanis mattor och livshistoria. Den urbana normen får se sig utmanad gång på gång när vi fått höra unga personer som känner sig stärkta i sin vilja att stanna efter att ha lyssnat på Lo Lindströms verk som heter just Att stanna. Vi i föreningen Unga på landsbygden vill lyfta fram konst som har förmågan att reflektera många människors liv och erfarenheter och vi tror att den igenkänningen hos besökarna är viktig i ett samhälle som i övrigt kretsar kring storstäderna och den politik, populärkultur och media som skapas där. Vi tror att framtiden för Sveriges landsbygder ligger i förmågan att skapa en inkluderande  och välkomnande plats för alla. Vi kan inte se landsbygden som en plats för bara en viss typ av människor, utan alla behövs för en levande landsbygd! Vi måste hjälpas åt att skapa trygga landsbygder, där öppenhet och gemenskap är en självklarhet – oavsett vem du älskar, varifrån du kommer eller hur gammal du är. En sådan inkluderande gemenskap ger trivsel för alla och attraherar nya och gamla invånare.

 
Bredband och bättre kommunikationer suddar ut fler och fler gränser mellan stad och land, men bilden av landsbygden som omodern och isolerad lever kvar ändå. Vi menar att detta får konsekvenser för vilka som ser landsbygden som en möjlig plats att leva, arbeta och investera i. Detta är kärnan i den urbana normen, som vi ser måste utmanas för att den inte ska ligga till grund för politikers beslut och människors livsval. Urbaniseringen har alldeles för länge fått lov att ses som en naturkraft, som något ostoppbart som politiken inte har något ansvar för. Inget kunde vara mer fel. Sverige ser ut som det gör på grund av politiska viljor och beslut. Både från beslutsfattare men också andra som velat påverka och arbeta med en viljeriktning – alltså något som blir politik. Det betyder att vi också kan förändra genom att medvetandegöra de processer och krafter vi kallat ”naturliga” och göra andra val – både på individuell basis med sitt engagemang men också på högre politisk nivå. Därför kändes det också glädjande att Bucht sa i Almedalen att det krävs mer politisk vilja i landsbygdspolitiken! Men allra mest glädjande är nog ändå att få vara en del av en rörelse – Unga på landsbygden – som just nu åker runt i landet och visar konst som berör och dessutom lyfter perspektiv på den urbana normen på ett så nära och smart sätt. Om förväntningar och val. Om att det som vi tror är givet snarare är möjligt att förändra.

Möt några av konstverken i utställningen och prata mer med mig på 250 möjligheter! Vi är så nyfikna på vad ni tänker!

/Julia Löf
Projektledare Unga på landsbygden

Om ökad folkbildning och lokal tillväxt

Det är fjärde gången 250 möjligheter arrangeras och intresset för möjligheterna hos de 250 kommuner som tappar i befolkning fortsätter öka. Behovet av att sprida goda exempel är stort.

Urbaniseringen fortgår som den har gjort under det senaste århundradet. Under den tiden har vi sett orter både växa och andra orter i det närmaste dö ut. Vad är det som under olika perioder gör skillnaden? Som påtalats i denna blogg tidigare avgörs det ytterst av människor, dvs mig eller dig.  Vid industrialiseringen växte snabbt ortens industri till den största arbetsgivaren med naturlig inflyttning som följd. Därefter har ex vis myndigheters beslut om etablering av högskolor lett till ökat antal invånare. Numera pratar vi mer om att människor flyttar dit andra människor bor, dvs ortens attraktivitet är avgörande. Detta är särskilt framträdande bland ungdomar som flyttar till de största städerna, enligt Charlotta Mellanders studier.

Read More

Omöjliga möjligheter utan uppkoppling!

”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”. Det poängteras i tre aktuella nationella strategier* framtagna av regeringskansliet. Det regionala samarbetet kring att bygga säker och snabb tillgång till internet i hela landet är viktigare än någonsin. Arbetet kräver modiga beslut och bred samverkan här och nu.

Read More

Den mindre ortens renässans

När jag började jobba med utveckling av köpcentrum och städer för drygt 20 år sedan, var det inte alla som riktigt såg nödvändigheten i att faktiskt utveckla sin plats eller stad. Då fick jag ofta argumentera för plats- och stadsutveckling även inom de lite större städerna. Det var som man trodde att stadens attraktivitet var något slags tillval till den vanliga kommunala förvaltningen. Lite som man funderar på om det är bra att beställa dragkrok till nya bilen eller om det är nödvändigt med värsta glashällen när man renoverar köket. Lite så var det. Minns fortfarande när jag satt i ett kommunalt möte i en mindre stad i mellersta Sverige och kommunstyrelsens ordförande, efter mitt fördrag, yttrade: ”nja, det där med centrumutveckling, det är nog inget för oss”.

Read More

Förändringsarbete; nyfikenhet och envishet

Människor har i alla tider ansträngt sig för att förbättra allt möjligt. Sig själva, sina barn, sina partners, sina bostäder och sina levnadsomständigheter i största allmänhet.

I vårt arbete som forskare träffar vi ofta en alldeles speciell kategori av människor, nämligen de som anstränger sig särskilt mycket för att förbättra saker och ting. Vi tänker på de som engagerar sig i saker utanför den alldeles egna familjen eller den egna lilla kretsen. De som gett sig sjutton på att förbättra förhållandena på den egna orten.

Read More

100 statliga jobb till Lycksele

Troligen är jag Sveriges gladaste opinionsbildare. Jag har nämligen debatterat vikten av statliga jobb i landets glesare regioner i drygt två år. Närmare bestämt sedan pressmeddelandet om att Skatteverket avsåg lägga ner 9 kontor varav ett av dem var Lyckseles. Men som vi lyckades behålla genom en massiv folkopinion av sällan skådat slag.

Read More

Här finns vår gemensamma berättelse men också vår framtid

Snön knarrar under mina skor. Det är som att snön inte vill släppa taget om mig och gnäller vid varje steg som tar mig framåt. Ljudet i kombination med rörelsen ger en meditativ känsla. Hjärnan vill gå på stand-by men jag har inte tid med själavård. Jag har bråttom då jag är försenad. För ett par dagar sedan hade en glad tjej från ett nyhetsbolag med flashigt namn hört av sig. Idéen var lika förutsägbar som vårens modenyheter för killar. Dom ville ”komma upp” för att träffa mig och andra samer för prata om det förtryck mitt folk blivit utsatta för.

Read More

Vi har nått Peak Urban

När alla pratar om ett fenomen (som inte ÄR en naturlag) som om det vore en självklarhet kan man vara säker på att man nått ”peaken”. Och där var vi alldeles nyss när det gäller urbanisering. Det har varit självklart att ”alla vill bo i städer” och självklart att städerna skulle fortsätta växa ohämmat på bekostnad av landsbygden.

Read More

Sektorsövergripande samverkan ger nya möjligheter för kommuner

Nyligen var jag i Ljusdals kommun, där jag fått den fina frågan att delta i en referensgrupp för ett projekt för landsbygdsutveckling i byarna Ramsjö och Los. Ljusdals kommun ser ganska mycket ut som en triangel med centralorten Ljusdal i ena hörnet, Ramsjö dryga sex mil norrut och Los sex mil västerut. Projektet, som går under namnet ”Intraprenaden” är en fortsättning på ett pilotprojekt i Ramsjö. Som kort bakgrundsinfo kan sägas att Ramsjö byggdes upp runt skogsbruket sent 1800-tal och under 1980-talet bröt Boliden guld (!) i trakterna. Som mest hade byn runt 2500 invånare, idag bor där omkring 350 personer.

Read More

Likt maskrosen finner nya vägar att gro kan också kommuner

Jag bor i en kommun som påverkats starkt av urbaniseringen omgiven av fler krympande kommuner. Jag bor i Västerbottens inland och det är Umeå som drar, eller andra större städer. Vi vet alla vad det beror på. Vi vet också att orsakerna är flera. Två av orsakerna är tillgången till utbildning och en attraktiv arbetsmarknad. Det var därför jag reagerade så starkt när Skatteverket meddelade att det avsåg flytta 30 arbetstillfällen från Lycksele till Umeå. Det var också därför vi firade så innerligt när vi segrade och fick behålla jobben. Det är omöjligt att mäta hur viktiga dessa arbetsplatser är för en liten ort och region som vår, men vi som bor här känner det.

Read More

Flytta för att öka sina möjligheter*

Vi pekar ofta på USA när vi vill ge exempel på en arbetsmarknad med stor mobilitet. Det har traditionellt sett varit en arbetsmarknad där individer gärna flyttar om man blir arbetslös. Befolkningen tillskrivs ibland egenskapen att ha svaga kopplingar till sin plats och sin familj vilket skapar en ”rotlöshet”.

Från 1950-talet till idag har dock mobiliteten i USA minskat betydligt vilket kanske kan indikera en större känslomässig koppling sin plats och sin familj vilket kanske kan anses positivt. Men i  den makroekonomiska litteraturen anses oftast hög mobilitet som positivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Detta för att det ger individer möjligheter att förbättra sin situation genom att flytta från en plats med ekonomisk stagnation, segregation, och sämre privat och offentlig service. En större rörlighet på arbetsmarknaden kan också minska både struktur och friktionsarbetslösheten. **

Läs hela bloggposten från Lina Bjerke på http://www.vertikals.se

 

Sida 1 av 41234