Reflektioner från en resa genom USA:s landsbygder

Jag och min familj gjorde i somras en tio veckor lång resa som vi länge har drömt om. En resa på drygt 700 mil från kust-till-kust. Vi ville uppleva ställen såsom New York, Washington, Memphis, New Orleans, Houston och Los Angeles. Städer som speglas i populärkulturen och inte minst får stort utrymme i nationell och internationell media. Men detta var inte allt vi drömde om. Vi såg även fram emot att uppleva de amerikanska landsbygderna och det heterogena USA som tillsammans har röstat fram president Donald Trump.

”visa mig era souvenirer och jag ska säga vem ni är”

Vi började vår vistelse med sex veckor i New York och anti-Trump-rörelsen var ständigt närvarande i media, på gatorna och på restaurangerna. Efter det amerikanska presidentvalet pratades det mycket om att det var ett rop om ett missnöje mot det politiska etablissemanget och en spegling av en ökande polarisering mellan stad och landsbygd. Vidden av denna splittring hade jag nog inte förstått förrän vi började rulla upp för Appalachernas bergskam och genom Mississippi-deltat. För det är någonstans där distansen till Washington ökar, inte enbart geografiskt.

Fattigdomen är påtaglig, vilket vi naturligtvis även såg i städerna, men den blir väldigt påtaglig när den karaktäriserar hela samhällen och inte enbart tiggande personer i tunnelbanan eller personer i köer till de offentliga vårdcentralerna. Och sen kan man lägga på ett lager av, på sina platser total segregation. Även om vi enbart var på snabba besök och hade kortare konversationer med lokalbefolkningen så är det inte svårt att förstå det växande missnöjet och en känsla av utanförskap och ett behov av att ropa högt för att nå Washington. Få åtgärder för tillväxt ser ut att nå ut till landsbygderna.

Vilket också gör att man kan dra paralleller till Sverige idag, som också i viss mån upplever en polarisering mellan städer och landsbygder. Städer och tätorter driver idag mycket av den ekonomiska tillväxten och befolkningsökningen. Men det innebär inte att platser utanför dessa är oviktiga. Jag tror att det är oerhört viktigt att lyssna på hela befolkningen och även försöka förstå de riktigt viktiga frågorna utanför städerna. Inte minst för att hålla ihop landet och skapa samförstånd mellan alla delar. Men då måste vi våga prata med varandra på alla nivåer och lyssna på vad man har att säga men även respektera varandras olika utmaningar och möjligheter. Särskilt om vi har som ambition att få ”hela Sverige att leva”. Annars blir det bara tomma ord som är långt ifrån verkligheten.

Övriga resereflektioner:
– Souvenirbutikerna är fyllda med politiska budskap- ”visa mig era souvenirer och jag ska säga vem ni är”
– Besöksindustrin på landsbygderna väger varje besökare på guldvåg och servicen är fantastisk
– 700 mil i bil med tre barn underlättas med ett par läsplattor, vilket innebär att barnen har sett mer landsbygd från bilrutan än stad eftersom det senare har fungerande wifi.

DR. Ek. Lina Bjerke, Internationella Handelshögskolan i Jönköping. 
Läs hennes blogg här: 

Har jordbruksmarken ett värde?

Denna sommar har kännetecknats av sol, sol och åter sol med temperaturer upp mot 35 grader, där en eventuell vindpust har känts som en hårfön på maximal värme. Vem kan klaga på en sådan sommar? Solen har dock inte varit nådig mot våra åkrar och betesmarker. Gräs och sädeskorn har kämpat för överlevnad och marker har lyst bruna. Det går lätt att förnimma 1800-talets missväxtår genom rader ur Kristina från Duvemåla – ”Från molnlös himmel glödde solen varje dag, som gräset i hagen blev glest och livlöst, som betet torkade bort, så sinade korna.”Precis som då har all möjlig betes- och åkermark där det växt något, varit värdefull i år för alla som behöver mat till sina djur.

Många experter och forskare säger att denna torka är ett av många tecken på klimatförändringar där ett varmare och torrare klimat alternativt ökad nederbörd kommer att vara mer vanligt i framtiden. Torkan i sommar har dock inte bara berört Sverige, utan flera delar av övriga världen märker av att jorden blir allt varmare. Vissa prognoser visar att det i framtiden kan vara så mycket som en fjärdedel av jordens landyta som får ett torrare och ökenliknande klimat inom ett 30-tal år. Stigande havsnivåer och mer ökenklimat minskar storleken på användbar jordbruksmark i många länder.

I framtiden behöver vi inte bara bemöta klimatförändringarna utan också en ökad befolkningsmängd i världen. En större yta av jordbruksmark kommer att behövas för mat, djurfoder och drivmedel. Jordbruksmark som även behövs för att matproduktionen samtidigt måste öka med 60 procent till 2050 för att alla i världen ska få mat. Att vi ska kunna odla livsmedel har en avgörande betydelse för vår framtida överlevnad.

Då kommer vi till frågan om vi verkligen värderar vår jordbruksmark? Utan tvekan har jordbruksmarken en avgörande betydelse för framtiden. Samtidigt är det viktigt att då inte exploatera marken för andra ändamål i den omfattning som vi gör i dag. Jordbruksverkets undersökningar visar att jordbruksmark många gånger exploateras utan att undersökt alternativ och annat underlag som lagstiftningen kräver. Under perioden 2011–2015 användes ca 3 000 hektar jordbruksmark till att främst bygga bostäder i Sverige. En yta motsvarande hela Karlstad tätort, eller tre stycken Vetlanda.

Det är viktigt att förstå att exploateringen av jordbruksmark för logistikplatser, bostadsbyggande mm är definitiv. Det kanske är lätt att tänka att vid behov är det väl bara att riva upp vägar eller logistikcentra och börja odla igen. Tyvärr är det inte möjligt – för när jordbruksmarken väl är bebyggd och fått sitt asfaltstäcke har allt för stora ingrepp gjorts i matjorden och jordens bördighet är förstörd. Samma sak gäller om skogsmark ska omvandlas till betes- eller åkermark. Det tar lång tid att få tillbaka bördigheten på sådana marker.

Samtidigt är det enkelt att använda jordbruksmark när städer växer. Marken är redan bearbetad och många bedömer att ingreppen i landskapet och naturen är liten i jämförelse om byggandet sker på annan mark såsom skog. Jordbruksmarken ligger ju också oftast nära städerna eftersom de jordar som varit bördiga varit ypperliga för människor att bygga sina gårdar på.

Hur påverkar då allt detta den framtida jordbruksmarksanvändningen? Trots en torr och varm sommar och de låga skördenivåerna har Sverige förutsättningar för ett framtida bättre odlingsklimat jämfört med många andra länder. Den svenska jordbruksmarken kommer att bli mer värdefull än idag och efterfrågan på jordbruksmark kommer att öka. I motsats till många länder kan ett varmare klimat gynna Sveriges förutsättningar för odling, samtidigt som förutsättningarna att kunna producera mat försämras globalt sett. Detta innebär möjligheter att odla nya grödor men också större skördar. Exakt vilka effekterna kommer att bli för det svenska jordbruket är svårt att säga, men om vi väljer rätt odlingsmetoder och grödor kan vi möta upp med rätt förutsättningar.

Det behövs ett större fokus på hur, och till vad, vi använder jordbruksmarken idag, eftersom det kommer få konsekvenser för kommande generationer. Frågan är givetvis komplex när fler människor ska få plats att bo och kommunen vill locka arbetstillfällen genom byggnation på industritomter men samtidigt inte konkurrera ut jordbruksmarken. Men låt inte framtida generationer behöva säga om oss att: ”det är lätt att vara efterklok”, när vi redan nu kan förstå effekter och konsekvenser av vårt handlande. Så tänk klokt före vid val av exploatering av jordbruksmark och värdera den skatt vi har!

Jennie Bengtsson, Länsstyrelsen i Jönköpings Län

Vad driver innovation och entreprenörskap på landsbygden?

I dagens globaliserade värld blir företags och regioners förmåga att förnya sig allt viktigare för både överlevnad och konkurrenskraft. Förnyelse, teknologisk utveckling, eller innovation, är dessutom en betydelsefull drivkraft för ekonomisk tillväxt, vilket inte minst kan ses genom en tillbakablick över det senaste århundradet. Det är kanske därför inte så konstigt att innovation spelar en central roll i EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020. Målet med Europa 2020-strategin är att EU ska bli en smart och hållbar ekonomi för alla. Vad som egentligen menas med smart tillväxt är inte självklart men genom att fokusera på faktorer som utbildning, kunskap, forskning och innovation är tanken att ekonomier (länder, regioner) halkar in på en ”smart” tillväxtbana. Trots sin diffushet har smart-begreppet blivit mäkta populärt och återkommer i både europeiska, nationella och regionala innovations- och utvecklingsstrategier.

Read More

Platsinnovativ revolution i stad och land

Runt om i Sverige pågår en sorts revolution där slumrande platser omvandlas till attraktiva besöksmål och livsmiljöer. I byn Harads i Norrbotten har till exempel Treehotel etablerats som en global turistmagnet, där unika skogsupplevelser skapats genom specialdesignade trädhotell. Nu sjösätts där även Arctic Bath – ett flytande hotell och kallbad mitt i Luleälven – som tillvaratar traktens historia av timmerflottning och skogsbruk. I Jämtland har Surfbukten förvandlat mellanrummet mellan två av Östersunds centrala broar över Storsjön till ett vattenbaserat upplevelsecentrum, med surfing, hopptorn, kajakuthyrning, beachvolley, konserter och mycket annat. I Västernorrland har FriluftsByn vidareutvecklat Höga Kustens friluftsliv genom nytänkande filmer och evenemangskoncept såsom Höga Kusten Hike, Höga Kusten Trail och Utefest. Det finns även en rad exempel på stadskärnor – framförallt i mindre städer – som stärkt sin attraktivitet genom att kombinera befintlig service med nytänkande upplevelser, i form av nytänkande design/arkitektur, aktivitetscenter, festivaler m.m. Konsertkonceptet En Flotte – där artister framträder på en flotte mitt i Skellefteälven med publiken sittandes vid vattenbrynet – satte exempelvis västerbottniska Skellefteå på kartan när artisten Miss Li trillade i älven mitt under sitt framträdande.

Read More

Shanghai – Dubai – Markaryd. Historien om hur Nobel kom till Kronoberg.

I höst slår vi upp portarna för Nobelmuséets experimentutställning i Markaryd. Satsningen är en del i det regionala arbetet som går under namnet Mot Nya höjder. Genom Mot nya höjdervill vi öka intresset för och kunskapen om tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Vi vill uppmuntra våra barns nyfikenhet och kreativitet, samtidigt som vi möjliggör mer medvetna studieval och kompetensförsörjer vår arbetsmarknad. Det Stockholmsbaserade Nobelmuséet har tidigare gästspelat i städer som Shanghai och Dubai, men aldrig utanför Stockholm i Sverige. Genom nytänkande, mod och samverkanskultur kunde Kronoberg erbjuda det som fick Nobelmuséet att ta det steget. Ett steg ut i Sverige och ett steg in i dagens och morgondagens svenska industriproduktion.

Read More

Därför dominerar frågan om stad och land höstens val

I år pratar alla om frågan stad och land inför valet. Min telefon ringer flera gånger om dagen med journalister som vill att jag ska uttala mig. Stefan Löfvén struntade i Almedalen förra sommaren och åkte på en Sverige-turné istället. Alla partiledare säger att hela landet ska leva. Hur hamnade vi egentligen här?

Till att börja med kan det vara bra att veta att stad-land-frågan relaterat till utgången även i tidigare val. När vi tittade på hur kommuner i landet hade röstat till riksdagen i valet 2014 så var befolkningstätheten, som är det kanske bästa måttet på om vi talar om stad eller land, den faktor som var starkast sammankopplad med röstandet. Den var starkare än de genomsnittliga inkomsterna, arbetslösheten och utbildningsnivåerna. I de 30 kommuner som hade lägst befolkningstäthet så var det röd-gröna blocket större än alliansen i 96 procent av fallen. I de 30 kommuner som hade högst befolkningstäthet så var alliansen större än det röd-gröna blocket i 80 procent av fallen.

Med andra ord har stad-land-perspektivet varit närvarande tidigare, men det var ytterst få som uppmärksammade det. I förra valet var till exempel Pisa-undersökningen väldigt dominerande och de dåliga svenska resultaten var ofta i fokus i debatten. Stad-land kändes inte lika relevant.

Men vad få verkade förstå var att stad-land-frågan är som ett paraply som spänner över i princip alla de saker som berör människors vardag. Förutsättningarna att tillhandahålla en god offentlig service påverkas i väldigt hög grad av om det bor 5000 invånare per kvadratkilometer jämfört med om det bara bor en person per kvadratkilometer. Det påverkar möjligheten att driva skolor, att tillhandahålla sjukvård, och ha räddningstjänst och polis på plats. Men det påverkar även möjligheten att rekrytera kompetens till företagen, arbetsmarknadens kraft och det utbud av service som finns på en plats. Det påverkar tillgången till infrastruktur, tillgång till bostäder och mycket, mycket mer.

Det var egentligen först med Brexit som politiken började vakna. Där var det en tydlig skiljelinje mellan stad och land. De mindre befolkningstäta områdena hade i väsentligt högre grad röstat för att lämna EU – något som tog Londonborna på sängen. Ingen av mina amerikanska kollegor – som i princip alla bor i tätbefolkade områden – kunde någonsin tro att Trump skulle vinna valet, för ingen som de kände kunde tänka sig att rösta på honom. Trots det var det Trump som gick segrande ur striden, med en majoritet av rösterna från mindre tätbefolkade områden.

Brexit och Trump var en väckarklocka för svenska politiker som hittills kommit undan med sloganen att ”hela Sverige ska leva”. För faktum är att inte hela landet lever. I 44 procent av de svenska kommunerna är det idag fler anställda på Systembolaget än vad det finns poliser. I många kommuner har skolor och sjukvård dragits ner väsentligt, vilket påverkar livskvaliteten för de som tycker om sina platser och vill bo kvar.

Är då svaret så enkelt som att vi borde investera i lika god offentlig service överallt med hjälp av skattesedeln? Kostnaden för en sådan investering skulle vara oförsvarligt hög och ingen budget är oändlig. Med andra ord kommer så aldrig bli fallet. Dessutom är det inte ens säkert att det skulle vara moraliskt försvarbart att satsa mycket stora summor på investeringar som enbart skulle tillfalla ett fåtal individer. För neddragningarna är till stor del en spegling av de omförflyttningar som skett i vårt land där många individer valt att flytta mot städerna och lämnat mindre platser bakom sig.

Men politiskt vore det mycket ärligare att börja diskutera vad man kan förvänta sig om man väljer att bo på en mindre plats som ligger lite längre bort från en större stad. En sådan diskussion skulle vara hälsosam för debatten och inte minst för att minska klyftan mellan stad och land. Det skulle skapa förväntningar som politiken skulle kunna leva upp till och med all säkerhet även öka förtroendet för politiken om den kan leverera istället för att bara prata.

Läs fler bloggposter av Charlotta Mellander på Vertikals.se

Välkommen på årskonferens i Jönköping…

Den 12-13 april anordnar Sveriges Centrumutvecklare årskonferens tillsammans med kära kollegor och goda vänner från vårt nätverk i hela Sverige. Det kommer bli två dagar där du kommer träffa en massa likasinnade människor som brinner för att utveckla städer och platser. Du kommer också få ta del av att ett intressant program och få en del tillbakablickar under våra 20 år som förening.

Till programmet

Om vita fläckar på mediakartan

Ingen i landsbygdsdebatten kan väl ha missat det nya presstödet till lokaljournalistiken i landet som nyligen presenterades av kulturminister Alice Bah Kuhnke. Sammantaget ska 55 miljoner skjutas till under 2019 och ytterligare 55 miljoner år 2020 för att på olika sätt stärka lokalmedia runt om i landet. Tanken är bland annat att bättre täcka de ”vita fläckar” som uppstått i det svenska medialandskapet. Stödet ska också stärka lokalmedia i en tid då digitala medier står för en allt större del av mediakonsumtionen.

Läs hela bloggposten på www.vertikals.se

250 möjligheter – en möjlighet till nytänk?

Vilken fantastisk möjlighet – en landsbygdskonferens på gångavstånd! En möjlighet till reflektion och nya tankar. Vi på Jordbruksverket ska snart börja fundera på nästa landsbygdsprogram. Processen i Bryssel har så smått startat. Signalerna därifrån låter lovande, bland annat nämns ökat medbestämmande för medlemsländerna. Tänk om det skulle bli så att vi själva får avgöra hur vi når de EU-gemensamma målen! Vilken frihet det skulle kunna innebära! Med frihet kommer ansvar. Vi kan inte ha program som ska ge alla allt. Vi kan inte heller detaljreglera allt. Vi måste våga vara obekväma om vi ska nå resultat. Jag skriver ”vi” – men till syvende och sist är det politikerna i Stockholm som bestämmer hur de medel som ställs till vårt förfogande ska användas.

Många tänker nog att det är väl bara att se till att pengarna kommer ut så löser sig resten. Jag tror inte det men jag tror inte heller att man från ett nationellt perspektiv kan göra sjuårs-planer som sedan ska följas till punkt ock pricka! Vi måste ta tillvara de lokala och regionala möjligheterna som finns i våra olika landsbygder. Jag skulle därför vilja se ett ökat regionalt inflytande på nästa program. Programmet måste kunna ta tillvara på den utvecklingskraft som finns i våra olika landsbygder, – en utvecklingskraft som också kan förstärkas här under dessa dagar.

En konferens som denna kan ge inspiration till nya tankar om utveckling både för oss på myndighetsnivån men framförallt väcka nya tankar hos de som ser till att möjligheterna förverkligas.

 

Pasi Kemi

Jordbruksverket

Ung på landsbygden

Det globala är lokalt är en gammal sanning som aldrig känts så aktuell som nu. I sommar har jag, Julia Löf, rest runt i Sverige med min kollega Sofie Skalstad och utställningen MITT IBLAND – Ung kultur utmanar den urbana normen. Utställningen består av sju verk skapade av åtta unga landsbygdsbaserade konstnärer, som alla delar med sig av sin tolkning av den urbana normen och hur det är att leva och verka i Sveriges landsbygder. På vår resa till platser som Klöse, Jokkmokk och Bollebygd har vi mött personer från många olika delar av Sverige och världen och de allra flesta har hittat något i utställningen att relatera till, vilket känns helt fantastiskt! Världen kommer väldigt nära när HBTQ-flyktingar speglar sina erfarenheter i verket Queer i Glesbygd (Karolina Bång och Karin Casimir Lindholm) eller när besökarna fascineras av Morteza Golestanis mattor och livshistoria. Den urbana normen får se sig utmanad gång på gång när vi fått höra unga personer som känner sig stärkta i sin vilja att stanna efter att ha lyssnat på Lo Lindströms verk som heter just Att stanna. Vi i föreningen Unga på landsbygden vill lyfta fram konst som har förmågan att reflektera många människors liv och erfarenheter och vi tror att den igenkänningen hos besökarna är viktig i ett samhälle som i övrigt kretsar kring storstäderna och den politik, populärkultur och media som skapas där. Vi tror att framtiden för Sveriges landsbygder ligger i förmågan att skapa en inkluderande  och välkomnande plats för alla. Vi kan inte se landsbygden som en plats för bara en viss typ av människor, utan alla behövs för en levande landsbygd! Vi måste hjälpas åt att skapa trygga landsbygder, där öppenhet och gemenskap är en självklarhet – oavsett vem du älskar, varifrån du kommer eller hur gammal du är. En sådan inkluderande gemenskap ger trivsel för alla och attraherar nya och gamla invånare.

 
Bredband och bättre kommunikationer suddar ut fler och fler gränser mellan stad och land, men bilden av landsbygden som omodern och isolerad lever kvar ändå. Vi menar att detta får konsekvenser för vilka som ser landsbygden som en möjlig plats att leva, arbeta och investera i. Detta är kärnan i den urbana normen, som vi ser måste utmanas för att den inte ska ligga till grund för politikers beslut och människors livsval. Urbaniseringen har alldeles för länge fått lov att ses som en naturkraft, som något ostoppbart som politiken inte har något ansvar för. Inget kunde vara mer fel. Sverige ser ut som det gör på grund av politiska viljor och beslut. Både från beslutsfattare men också andra som velat påverka och arbeta med en viljeriktning – alltså något som blir politik. Det betyder att vi också kan förändra genom att medvetandegöra de processer och krafter vi kallat ”naturliga” och göra andra val – både på individuell basis med sitt engagemang men också på högre politisk nivå. Därför kändes det också glädjande att Bucht sa i Almedalen att det krävs mer politisk vilja i landsbygdspolitiken! Men allra mest glädjande är nog ändå att få vara en del av en rörelse – Unga på landsbygden – som just nu åker runt i landet och visar konst som berör och dessutom lyfter perspektiv på den urbana normen på ett så nära och smart sätt. Om förväntningar och val. Om att det som vi tror är givet snarare är möjligt att förändra.

Möt några av konstverken i utställningen och prata mer med mig på 250 möjligheter! Vi är så nyfikna på vad ni tänker!

/Julia Löf
Projektledare Unga på landsbygden

Om ökad folkbildning och lokal tillväxt

Det är fjärde gången 250 möjligheter arrangeras och intresset för möjligheterna hos de 250 kommuner som tappar i befolkning fortsätter öka. Behovet av att sprida goda exempel är stort.

Urbaniseringen fortgår som den har gjort under det senaste århundradet. Under den tiden har vi sett orter både växa och andra orter i det närmaste dö ut. Vad är det som under olika perioder gör skillnaden? Som påtalats i denna blogg tidigare avgörs det ytterst av människor, dvs mig eller dig.  Vid industrialiseringen växte snabbt ortens industri till den största arbetsgivaren med naturlig inflyttning som följd. Därefter har ex vis myndigheters beslut om etablering av högskolor lett till ökat antal invånare. Numera pratar vi mer om att människor flyttar dit andra människor bor, dvs ortens attraktivitet är avgörande. Detta är särskilt framträdande bland ungdomar som flyttar till de största städerna, enligt Charlotta Mellanders studier.

Read More

Omöjliga möjligheter utan uppkoppling!

”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”. Det poängteras i tre aktuella nationella strategier* framtagna av regeringskansliet. Det regionala samarbetet kring att bygga säker och snabb tillgång till internet i hela landet är viktigare än någonsin. Arbetet kräver modiga beslut och bred samverkan här och nu.

Read More

Den mindre ortens renässans

När jag började jobba med utveckling av köpcentrum och städer för drygt 20 år sedan, var det inte alla som riktigt såg nödvändigheten i att faktiskt utveckla sin plats eller stad. Då fick jag ofta argumentera för plats- och stadsutveckling även inom de lite större städerna. Det var som man trodde att stadens attraktivitet var något slags tillval till den vanliga kommunala förvaltningen. Lite som man funderar på om det är bra att beställa dragkrok till nya bilen eller om det är nödvändigt med värsta glashällen när man renoverar köket. Lite så var det. Minns fortfarande när jag satt i ett kommunalt möte i en mindre stad i mellersta Sverige och kommunstyrelsens ordförande, efter mitt fördrag, yttrade: ”nja, det där med centrumutveckling, det är nog inget för oss”.

Read More

Förändringsarbete; nyfikenhet och envishet

Människor har i alla tider ansträngt sig för att förbättra allt möjligt. Sig själva, sina barn, sina partners, sina bostäder och sina levnadsomständigheter i största allmänhet.

I vårt arbete som forskare träffar vi ofta en alldeles speciell kategori av människor, nämligen de som anstränger sig särskilt mycket för att förbättra saker och ting. Vi tänker på de som engagerar sig i saker utanför den alldeles egna familjen eller den egna lilla kretsen. De som gett sig sjutton på att förbättra förhållandena på den egna orten.

Read More

100 statliga jobb till Lycksele

Troligen är jag Sveriges gladaste opinionsbildare. Jag har nämligen debatterat vikten av statliga jobb i landets glesare regioner i drygt två år. Närmare bestämt sedan pressmeddelandet om att Skatteverket avsåg lägga ner 9 kontor varav ett av dem var Lyckseles. Men som vi lyckades behålla genom en massiv folkopinion av sällan skådat slag.

Read More

Här finns vår gemensamma berättelse men också vår framtid

Snön knarrar under mina skor. Det är som att snön inte vill släppa taget om mig och gnäller vid varje steg som tar mig framåt. Ljudet i kombination med rörelsen ger en meditativ känsla. Hjärnan vill gå på stand-by men jag har inte tid med själavård. Jag har bråttom då jag är försenad. För ett par dagar sedan hade en glad tjej från ett nyhetsbolag med flashigt namn hört av sig. Idéen var lika förutsägbar som vårens modenyheter för killar. Dom ville ”komma upp” för att träffa mig och andra samer för prata om det förtryck mitt folk blivit utsatta för.

Read More
Sida 1 av 512345