Det finns en styrka i glesheten

Någon gång i början av året läser jag en essä om glesbygden, den västerbottniska. Jag läser om smärtan i glesheten, mina ögon skummar över värdeord som tomhet och skuld och övergivenhet. Det är en fantastiskt skriven essä, men jag lägger ifrån mig tidningen med en känsla av att vara bestulen på något: mitt tolkningsföreträde som glesbygdsbo. Mitt perspektiv som inflyttare, istället för utflyttare.

Anledningen till att jag har blivit tillfrågad att skriva en blogg om en av 250 möjligheter är mitt förra jobb som projektledare för ett utvecklingsprojekt inom Svenska för invandrare. När jag berättar om projektet, Sfi-lärlingar i glesbygd, får jag ofta frågor om hur demografin egentligen ser ut i Sorsele – det ringer liksom en klocka hos många, de har ofta hört någonting om invandring och Sorsele. Jag brukar berätta att vi har haft landets största mottaganden av kvotflyktingar. Att vi har flera boenden för ensamkommande barn, och att det innebär att vi har stor anhöriginvandring, framför allt från Afghanistan och Somalia, och att många av dem är analfabeter utan studiebakgrund. Då har jag inte nämnt de tysktalande, som utgör en betydande del av våra utlandsfödda Sorselebor.

Read More

Den kommunala arkitektens betydelse för platsutveckling

Människor flyttar från landsbygden till tätare befolkade regioner och städer. Många gånger utbildar de sig där till exempelvis läkare, ingenjörer, lärare och arkitekter. Eller så har de utbildat sig, tar ett första jobb någonstans, och återvänder när möjlighet till högre lön, mer kvalificerade arbetsuppgifter och en urban livsstil erbjuds. Vi har hört den förut. Och anledningarna till detta är naturligtvis flera, men detta inlägg berör (bristen på) arkitekter i kommunal anställning, och dess (potentiella) betydelse för platsutveckling i mindre orter i landsbygdskontext.

Read More

Nya sätt att mäta innovationer

Våra svenska regioner är alla på jakt efter att utveckla fler innovativa miljöer och fler innovativa projekt som utvecklar den egna regionen. Kommunerna pressas av en hårdnande ekonomi som ropar efter nya innovativa lösningar. Våra företag jagar på samma sätt nya erbjudanden som stärker den egna konkurrenskraften.

Att mäta innovativitet är dock ingen trivial uppgift. Innovativitet är ju att tänka nytt och utveckla och torgföra en ny lösning på ett problem eller ett behov. Sådant nytänkande skapar dynamik och de positiva utvecklingsspiraler vi ofta förknippar med någon form av tillväxt och utveckling. Men vad är då nytt? Och för vem ska det vara nytt innan dessa positiva processer kan etableras?

Read More

Fler perspektiv kan låsa upp

I Skaraborg finns både tätorter, lands- och till och med glesbygd. Vid en närmare eftertanke framstår det ju nästan som absurt att tänka sig att det går att ha samma ambitioner för utveckling eller för den delen använda samma verktyg på olika platser i en så ojämn geografi. I Skövde eller Lidköping, Skaraborgs två största städer, är det förstås relevant med centrumutveckling och ambitioner kring ekonomisk tillväxt, men på andra platser är tanken på en ”glimrande” ekonomisk tillväxt närmast hånfull. Samtidigt finns både resurser och potential för utveckling också på dessa platser, med anpassade ambitioner och utvecklade verktygslådor.

Read More

Vad är skillnaden mellan stad och landsbygd?

I den allmänna debatten görs det ofta en tydlig åtskillnad mellan stad och landsbygd och förmågan att skapa sysselsättningstillfällen. Jag hör ofta argumentet att landsbygderna är de som genererar tillväxten i jordbruk och staden är motorn för den svenska tjänstesektorn. Jag hårdrar naturligtvis detta lite men dessa påstådda skillnader kan skapa en föreställning om att möjligheter och utmaningar för de båda typerna av platser alltid är diametralt olika. Jag vill ge ett lite annat perspektiv på detta.

Läs hela Lina Bjerkes Bloggpost på Vertikals.se som du hittar här.

Vem ska vi vara attraktiva för?

I den senaste rapporten från långtidsutredningen målas framtiden för många glesbygdskommuner i dystra färger. Utredaren konstaterar att flera kommuner börjar närma sig en kritisk gräns för hur liten man kan vara och förslag om kommunsammanslagningar och mellankommunala samarbeten lyfts fram som lösningar.

Read More

EUs tillväxtpolitik missgynnar landsbygden

Den Europeiska Unionen står inför en rad utmaningar, såsom finansiell kris, arbetslöshet, flyktingströmmar, främlingsfientlighet och klimatförändringar. EUs 2020-strategi syftar till att lösa dessa utmaningar genom att skapa en smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Strategin utgör ett centralt paraplydokument för medlemsländernas tillväxt- och utvecklingspolitik. Detta gäller inte minst politiken för regional- och landsbygdsutveckling. I korthet innebär strategin ett ökat fokus på ett antal överordnande mål som rör sysselsättning, energi och klimat, samt innovation och utbildning, som i kombination med regionala förutsättningar lägger grunden för vad man i EU-sammanhang valt att kalla smart tillväxt.

Read More

Polsk midsommar på spanska

IMG_0612De bilder vi målar med ord säger mer om oss än vad vi i förstone själva är medvetna om. De senaste åren har jag nogsamt följt de ord som journalister, vissa politiker och filmmakare använder när de målar livet på den svenska landsbygden.

Och det är en bild som jag inte känner igen mig i. En bild av lite lagom småkorkade, lågutbildade lantisar som lever i halvt nedlagda samhällen och mest drömmer om en svunnen tid.

Min bild är en annan.

Read More

250 möjligheter till förändring

Människor har flyttat i alla tider, det är naturligt. Att se sig omkring och införskaffa utbildning eller annan erfarenhet är sunt. Det gynnar både den individuella utvecklingen och bygden som har turen eller strategin att få den till sig. Det naturliga har blivit ett allt större problem för landets små kommuner. Problemen med utflyttning är väsentlig i takt med ökade svårigheter att klara kommunala uppdrag med minskade skatteintäkter.  Kommunernas innevånarantal sjunker och befolkningspyramiderna visar en allt skevare struktur mellan en åldrande befolkning och en lägre andel unga. Decennier av centralisering har skyndat på och förstärkt svårigheterna som mindre kommuner står inför. Det i sig ger ingen vacker bild av Sverige, ett Sverige som medvetet sänker Sverige. Det finns mycket att göra i strävan att påverka regeringens regionalpolitik, men det räcker inte, vi som vill bo utanför storstadskommunerna måste agera på flera sätt.

Read More

Därför är jag engagerad i 250 möjligheter och ettsverige

För drygt ett och ett halvt år sedan skrev jag en bloggpost om ungas flyttmönster och om hur 250 av 290 kommuner tappar sina unga. Ingen annan bloggpost som jag skrivit har någonsin genererat lika mycket uppmärksamhet. I princip var enda tidning i Sverige skrev om problemet under de två veckor som följde efter publicerandet och jag tror att jag gjorde en intervju med i princip varenda lokalradiostation i landet.

Efter att ha jobbat med platsers attraktivitet i närmare 15 år och efter att ha varit med på otaliga konferenser om stadsutveckling, så slog det mig hur få plattformar det finns för mindre platser som krymper.

#ettsverige

Läs hela bloggposten på Vertikals.se

thinkcamp

Vad är viktigt på riktigt?

Ungefär nio månader har gått sedan vi var i Jönköping sist och höll THINKCAMP med deltagare från ca 60 platser runt om i Sverige. Sedan dess har vi träffat många tjänstemän, invånare och politiker från orter längs vårt avlånga land och vi upplever en stor längtan. Längtan efter att få skapa framtid tillsammans med andra. Längtan efter ett inkluderande klimat och en inställning till andra som om de vore gäster i vårt eget hem. Längtan efter värdebaserad utveckling framför befolkningstillväxt.

Read More

Behöver Sverige en ny politik eller en ny opinion?

malin150324 gick Skatteverket ut med ett pressmeddelande att de avser lägga ner 9 av sina kontor och flytta dem till närmaste stad. En av kommunerna som drabbas är Lycksele i Västerbottens inland. Västerbottningar är ett starkt och tålmodigt folk, det är nedärvt i generationer att slita för sin sak och sitt levebröd. Men vilken styrka kan stå emot statens kontinuerliga urholkning av inlandet? Signalerna som sänds är dessutom allt annat än attraktionshöjande.

Read More

Det lilla är vägen till det stora…

lottijDet är snart tio år sedan. Jag var nyanställd på ett Leaderkontor och jobbade med att stötta unga på landsbygden att genomföra mindre projekt. Ett av projekten drevs av en grupp 14-åriga killar. Med hjälp av en ungdomsledare hade de tältat i skärgården och lärt sig mer om växter, djur och fiskar. De hade besökt kustbevakning och flygmuseum. De hade skrivit en ansökan, hållit koll på alla kvitton och formulerat en slutrapport med både bilder och text. Och nu ville jag bara träffa dem för att stämma av det sista och ställa lite frågor.

Read More

Hur många människor är en kommun?

Malin GumaeliusJag satte mig ner för att skiva ett blogginlägg om en liten kommun och vilka utmaningar det ligger i att krympa eller inte växa. Jag tänkte mig att resonera kring hur negativt vi pratar om det som inte är tillväxt och hur det påverkar hur vi tänker kring små kommuners framtidsutsikter. Dessutom ville jag få in tankar kring vad som är positivt med små kommuner, som demokratiaspekten med närhet till politiker och tjänstemän. Jag ville utveckla mina tankar kring vad som är kommunens uppdrag och om det måste vara kommunen som är utförare eller om små kommuners möjligheter ligger i att samverka med andra eller en förändring i ansvar mellan offentliga aktörer. Jag diskuterade med arbetskamraterna på kommunkontoret om sammanslagningar mellan kommuner, om fritidshusägare kunde betala skatt i två kommuner, om vad som skulle kunna göras annorlunda. Josefina Syssner kom och hälsade på och naturligtvis diskuterade vi krympande kommuner. Jag tänkte, läste, diskuterade och skrev utkast på utkast.

Read More

När du kallar en ort för håla, hur tänker du då?

annalundstromChristel Gustafsson ställde frågan när hon intervjuades i Bräcke förra året. Sammanhanget handlade om den urbana normen, en uppsättning antaganden som säger att stan är det naturliga och attraktiva, det som inte behöver förklaras eller försvaras. Den normen är nog inte uppenbar för alla, men jag stötte på den i samma ögonblick som jag återvände till min gamla hembygd efter nästan 20 års boende i diverse städer.

Dom som blivit kvar i stan frågade om jag verkligen skulle flytta till en håla som Bräcke. Där finns det väl ingen kultur? I början visste jag inte riktigt vad jag skulle svara, men nu vet jag vad det är som skaver. Och det är inte mig det är fel på.

Read More

Att våga växla upp

DSC_3440Att arbeta och verka i en medelstor kommun som inte drabbats av utflyttning eller förtunning av varken invånare eller företag är en ständig kamp. En kamp mot underordningen av strukturen kring förhållandet mellan stad och land. Hur vågar man gå vidare för ytterligare utveckling?

Read More

Flytta till landsbygden? Sen? (Del 2 av 2)

Jag beskrev i min senaste bloggpost hur de som avslutade sin eftergymnasiala utbildning flyttar de första fem åren och det var tydligt att det finns skillnader mellan landsbygdskommuner även om vi kontrollerar för storlek på kommun. De första fem åren är troligvits en tid då boendet reflekterar var möjligheterna finns för högutbildade (främst unga) att bo och samtidigt ha tillgång till ett jobb? Därför ser vi att den stora majoriteten av unga vuxna med högre utbildning söker sig till de större städerna efter avslutad examen. 

Läs hela bloggposten på www.vertikals.se

 

Sida 3 av 41234