Reflektioner från en resa genom USA:s landsbygder

Jag och min familj gjorde i somras en tio veckor lång resa som vi länge har drömt om. En resa på drygt 700 mil från kust-till-kust. Vi ville uppleva ställen såsom New York, Washington, Memphis, New Orleans, Houston och Los Angeles. Städer som speglas i populärkulturen och inte minst får stort utrymme i nationell och internationell media. Men detta var inte allt vi drömde om. Vi såg även fram emot att uppleva de amerikanska landsbygderna och det heterogena USA som tillsammans har röstat fram president Donald Trump.

”visa mig era souvenirer och jag ska säga vem ni är”

Vi började vår vistelse med sex veckor i New York och anti-Trump-rörelsen var ständigt närvarande i media, på gatorna och på restaurangerna. Efter det amerikanska presidentvalet pratades det mycket om att det var ett rop om ett missnöje mot det politiska etablissemanget och en spegling av en ökande polarisering mellan stad och landsbygd. Vidden av denna splittring hade jag nog inte förstått förrän vi började rulla upp för Appalachernas bergskam och genom Mississippi-deltat. För det är någonstans där distansen till Washington ökar, inte enbart geografiskt.

Fattigdomen är påtaglig, vilket vi naturligtvis även såg i städerna, men den blir väldigt påtaglig när den karaktäriserar hela samhällen och inte enbart tiggande personer i tunnelbanan eller personer i köer till de offentliga vårdcentralerna. Och sen kan man lägga på ett lager av, på sina platser total segregation. Även om vi enbart var på snabba besök och hade kortare konversationer med lokalbefolkningen så är det inte svårt att förstå det växande missnöjet och en känsla av utanförskap och ett behov av att ropa högt för att nå Washington. Få åtgärder för tillväxt ser ut att nå ut till landsbygderna.

Vilket också gör att man kan dra paralleller till Sverige idag, som också i viss mån upplever en polarisering mellan städer och landsbygder. Städer och tätorter driver idag mycket av den ekonomiska tillväxten och befolkningsökningen. Men det innebär inte att platser utanför dessa är oviktiga. Jag tror att det är oerhört viktigt att lyssna på hela befolkningen och även försöka förstå de riktigt viktiga frågorna utanför städerna. Inte minst för att hålla ihop landet och skapa samförstånd mellan alla delar. Men då måste vi våga prata med varandra på alla nivåer och lyssna på vad man har att säga men även respektera varandras olika utmaningar och möjligheter. Särskilt om vi har som ambition att få ”hela Sverige att leva”. Annars blir det bara tomma ord som är långt ifrån verkligheten.

Övriga resereflektioner:
– Souvenirbutikerna är fyllda med politiska budskap- ”visa mig era souvenirer och jag ska säga vem ni är”
– Besöksindustrin på landsbygderna väger varje besökare på guldvåg och servicen är fantastisk
– 700 mil i bil med tre barn underlättas med ett par läsplattor, vilket innebär att barnen har sett mer landsbygd från bilrutan än stad eftersom det senare har fungerande wifi.

DR. Ek. Lina Bjerke, Internationella Handelshögskolan i Jönköping. 
Läs hennes blogg här: 

Har jordbruksmarken ett värde?

Denna sommar har kännetecknats av sol, sol och åter sol med temperaturer upp mot 35 grader, där en eventuell vindpust har känts som en hårfön på maximal värme. Vem kan klaga på en sådan sommar? Solen har dock inte varit nådig mot våra åkrar och betesmarker. Gräs och sädeskorn har kämpat för överlevnad och marker har lyst bruna. Det går lätt att förnimma 1800-talets missväxtår genom rader ur Kristina från Duvemåla – ”Från molnlös himmel glödde solen varje dag, som gräset i hagen blev glest och livlöst, som betet torkade bort, så sinade korna.”Precis som då har all möjlig betes- och åkermark där det växt något, varit värdefull i år för alla som behöver mat till sina djur.

Många experter och forskare säger att denna torka är ett av många tecken på klimatförändringar där ett varmare och torrare klimat alternativt ökad nederbörd kommer att vara mer vanligt i framtiden. Torkan i sommar har dock inte bara berört Sverige, utan flera delar av övriga världen märker av att jorden blir allt varmare. Vissa prognoser visar att det i framtiden kan vara så mycket som en fjärdedel av jordens landyta som får ett torrare och ökenliknande klimat inom ett 30-tal år. Stigande havsnivåer och mer ökenklimat minskar storleken på användbar jordbruksmark i många länder.

I framtiden behöver vi inte bara bemöta klimatförändringarna utan också en ökad befolkningsmängd i världen. En större yta av jordbruksmark kommer att behövas för mat, djurfoder och drivmedel. Jordbruksmark som även behövs för att matproduktionen samtidigt måste öka med 60 procent till 2050 för att alla i världen ska få mat. Att vi ska kunna odla livsmedel har en avgörande betydelse för vår framtida överlevnad.

Då kommer vi till frågan om vi verkligen värderar vår jordbruksmark? Utan tvekan har jordbruksmarken en avgörande betydelse för framtiden. Samtidigt är det viktigt att då inte exploatera marken för andra ändamål i den omfattning som vi gör i dag. Jordbruksverkets undersökningar visar att jordbruksmark många gånger exploateras utan att undersökt alternativ och annat underlag som lagstiftningen kräver. Under perioden 2011–2015 användes ca 3 000 hektar jordbruksmark till att främst bygga bostäder i Sverige. En yta motsvarande hela Karlstad tätort, eller tre stycken Vetlanda.

Det är viktigt att förstå att exploateringen av jordbruksmark för logistikplatser, bostadsbyggande mm är definitiv. Det kanske är lätt att tänka att vid behov är det väl bara att riva upp vägar eller logistikcentra och börja odla igen. Tyvärr är det inte möjligt – för när jordbruksmarken väl är bebyggd och fått sitt asfaltstäcke har allt för stora ingrepp gjorts i matjorden och jordens bördighet är förstörd. Samma sak gäller om skogsmark ska omvandlas till betes- eller åkermark. Det tar lång tid att få tillbaka bördigheten på sådana marker.

Samtidigt är det enkelt att använda jordbruksmark när städer växer. Marken är redan bearbetad och många bedömer att ingreppen i landskapet och naturen är liten i jämförelse om byggandet sker på annan mark såsom skog. Jordbruksmarken ligger ju också oftast nära städerna eftersom de jordar som varit bördiga varit ypperliga för människor att bygga sina gårdar på.

Hur påverkar då allt detta den framtida jordbruksmarksanvändningen? Trots en torr och varm sommar och de låga skördenivåerna har Sverige förutsättningar för ett framtida bättre odlingsklimat jämfört med många andra länder. Den svenska jordbruksmarken kommer att bli mer värdefull än idag och efterfrågan på jordbruksmark kommer att öka. I motsats till många länder kan ett varmare klimat gynna Sveriges förutsättningar för odling, samtidigt som förutsättningarna att kunna producera mat försämras globalt sett. Detta innebär möjligheter att odla nya grödor men också större skördar. Exakt vilka effekterna kommer att bli för det svenska jordbruket är svårt att säga, men om vi väljer rätt odlingsmetoder och grödor kan vi möta upp med rätt förutsättningar.

Det behövs ett större fokus på hur, och till vad, vi använder jordbruksmarken idag, eftersom det kommer få konsekvenser för kommande generationer. Frågan är givetvis komplex när fler människor ska få plats att bo och kommunen vill locka arbetstillfällen genom byggnation på industritomter men samtidigt inte konkurrera ut jordbruksmarken. Men låt inte framtida generationer behöva säga om oss att: ”det är lätt att vara efterklok”, när vi redan nu kan förstå effekter och konsekvenser av vårt handlande. Så tänk klokt före vid val av exploatering av jordbruksmark och värdera den skatt vi har!

Jennie Bengtsson, Länsstyrelsen i Jönköpings Län

Platsinnovativ revolution i stad och land

Runt om i Sverige pågår en sorts revolution där slumrande platser omvandlas till attraktiva besöksmål och livsmiljöer. I byn Harads i Norrbotten har till exempel Treehotel etablerats som en global turistmagnet, där unika skogsupplevelser skapats genom specialdesignade trädhotell. Nu sjösätts där även Arctic Bath – ett flytande hotell och kallbad mitt i Luleälven – som tillvaratar traktens historia av timmerflottning och skogsbruk. I Jämtland har Surfbukten förvandlat mellanrummet mellan två av Östersunds centrala broar över Storsjön till ett vattenbaserat upplevelsecentrum, med surfing, hopptorn, kajakuthyrning, beachvolley, konserter och mycket annat. I Västernorrland har FriluftsByn vidareutvecklat Höga Kustens friluftsliv genom nytänkande filmer och evenemangskoncept såsom Höga Kusten Hike, Höga Kusten Trail och Utefest. Det finns även en rad exempel på stadskärnor – framförallt i mindre städer – som stärkt sin attraktivitet genom att kombinera befintlig service med nytänkande upplevelser, i form av nytänkande design/arkitektur, aktivitetscenter, festivaler m.m. Konsertkonceptet En Flotte – där artister framträder på en flotte mitt i Skellefteälven med publiken sittandes vid vattenbrynet – satte exempelvis västerbottniska Skellefteå på kartan när artisten Miss Li trillade i älven mitt under sitt framträdande.

Read More

Shanghai – Dubai – Markaryd. Historien om hur Nobel kom till Kronoberg.

I höst slår vi upp portarna för Nobelmuséets experimentutställning i Markaryd. Satsningen är en del i det regionala arbetet som går under namnet Mot Nya höjder. Genom Mot nya höjdervill vi öka intresset för och kunskapen om tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Vi vill uppmuntra våra barns nyfikenhet och kreativitet, samtidigt som vi möjliggör mer medvetna studieval och kompetensförsörjer vår arbetsmarknad. Det Stockholmsbaserade Nobelmuséet har tidigare gästspelat i städer som Shanghai och Dubai, men aldrig utanför Stockholm i Sverige. Genom nytänkande, mod och samverkanskultur kunde Kronoberg erbjuda det som fick Nobelmuséet att ta det steget. Ett steg ut i Sverige och ett steg in i dagens och morgondagens svenska industriproduktion.

Read More

Om ökad folkbildning och lokal tillväxt

Det är fjärde gången 250 möjligheter arrangeras och intresset för möjligheterna hos de 250 kommuner som tappar i befolkning fortsätter öka. Behovet av att sprida goda exempel är stort.

Urbaniseringen fortgår som den har gjort under det senaste århundradet. Under den tiden har vi sett orter både växa och andra orter i det närmaste dö ut. Vad är det som under olika perioder gör skillnaden? Som påtalats i denna blogg tidigare avgörs det ytterst av människor, dvs mig eller dig.  Vid industrialiseringen växte snabbt ortens industri till den största arbetsgivaren med naturlig inflyttning som följd. Därefter har ex vis myndigheters beslut om etablering av högskolor lett till ökat antal invånare. Numera pratar vi mer om att människor flyttar dit andra människor bor, dvs ortens attraktivitet är avgörande. Detta är särskilt framträdande bland ungdomar som flyttar till de största städerna, enligt Charlotta Mellanders studier.

Read More

Den mindre ortens renässans

När jag började jobba med utveckling av köpcentrum och städer för drygt 20 år sedan, var det inte alla som riktigt såg nödvändigheten i att faktiskt utveckla sin plats eller stad. Då fick jag ofta argumentera för plats- och stadsutveckling även inom de lite större städerna. Det var som man trodde att stadens attraktivitet var något slags tillval till den vanliga kommunala förvaltningen. Lite som man funderar på om det är bra att beställa dragkrok till nya bilen eller om det är nödvändigt med värsta glashällen när man renoverar köket. Lite så var det. Minns fortfarande när jag satt i ett kommunalt möte i en mindre stad i mellersta Sverige och kommunstyrelsens ordförande, efter mitt fördrag, yttrade: ”nja, det där med centrumutveckling, det är nog inget för oss”.

Read More

Förändringsarbete; nyfikenhet och envishet

Människor har i alla tider ansträngt sig för att förbättra allt möjligt. Sig själva, sina barn, sina partners, sina bostäder och sina levnadsomständigheter i största allmänhet.

I vårt arbete som forskare träffar vi ofta en alldeles speciell kategori av människor, nämligen de som anstränger sig särskilt mycket för att förbättra saker och ting. Vi tänker på de som engagerar sig i saker utanför den alldeles egna familjen eller den egna lilla kretsen. De som gett sig sjutton på att förbättra förhållandena på den egna orten.

Read More
Sida 1 av 41234