5 nya trender för att locka människor och kompetens till kommuner

 

Professor Dean Carson gästbloggar för 250 möjligheter. Nedan delar han med sig av sina erfarenheter från aktuell forskning kring befolkningsutveckling i glesbygd. Han 5 nyckelfaktorer som är viktiga att beakta.

”The northern inland had a population boom in the mid 20th century brought about by projects in ‘big’ industries like mining, energy, forestry, and transport. Since then, the population has declined as these projects ended. The new reality is a smaller population and demand for new types of competence. In attracting and keeping people with this competence, we need to think about five key issues:

1. Big industries used to build permanent towns near projects. By the middle of last century, those towns were only planned to be temporary. By the end of the century, many workers lived far away and just visited for work. In this century, some jobs will be done by computer programs operated by people who may never even visit. So we need new sources of people.

2. Big industries used to bring large groups of people to the region at the same time. Today, newcomers are much more likely to arrive as individuals or families. One doctor, five nurses, three teachers… We have to work with each individual and family to find out how to attract and keep them. An example is helping people find their own country house rather than simply offering another apartment in a large apartment building.

3. People are increasingly mobile. The average person moves home 10 or more times in their life. They change jobs 6 or 7 times. They even change careers. They will move here and move away. But we could attract them multiple times during their lives.

4. The population boom involved many more men than women, but women are now important for health and education and tourism and other services, and women are even becoming more involved in the big industries. We need to make sure that our region is ‘women friendly’.

5. During the boom, almost all newcomers were from other parts of Sweden. Recently, more newcomers come from other parts of the world. Some arrive with clear ideas of what they can do (such as tourism entrepreneurs from other parts of the EU), while some arrive looking for opportunities that they cannot yet describe (such as refugees). Both groups can probably contribute more, but again it requires individual attention to make this happen.

The key to success is to think about these trends and tomorrow. Aim higher in terms of what can be done here. Engage with people multiple times throughout their lives There are many success stories, but many more opportunities if we have a better understanding of who we can attract, and what they can contribute.”

Dean Carson
Professor, Demography and Growth Planning

Northern Institute, Charles Darwin University, Australien

 

Att växa till och veckla ut

Sedan många år driver den lilla landsbygdskommunen Vara sin långsiktiga planering med kulturen som en av de viktigaste kartritarna. Manifestationer på det är exempelvis elevaulan som blev Sveriges största konserthus. Eller ja, kanske inte till formen men väl till innehållet. Eller tågstationsrestaureringen som blev nordens största konstverk, The Blue Orange, skapat av den tyska konstnärinnan Katharina Grosse. Eller den södra delen av kommunens stadspark, Badhusparken, som i skrivande stund utifrån en konstnärligt driven process omvandlas till Varabornas gemensamma vardagsrum, en yta att känna samhörighet med (och på). Som kronan på verket har konstnärerna valt att placera ett 20 meter högt utkikstorn som symbol för att man i Vara ser lite längre.

Vildvinstornent helfigur BERNSTRAND KARLSSON s 3

Read More

Det unika sitter inte i storleken

Idag pratas det alltmer om vetskapen att en övervägande del av Sveriges kommuner inte växer. För många kommuner är det en realitet att drömmen om en växande befolkning aldrig kommer att bli verklighet. Ändå kämpar många emot och har svårt att förhålla sig både till den egna statistiken och till forskningen i stort. Och det är kanske inte så konstigt att förstå, hur kommunicerar man nedgång om man är kommunpolitiker och vill bli omvald?

Read More

Med pilgrimens blick

Kyrkan i Moskosel ligger nära landsvägen som leder till Arvidsjaur eller Jokkmokk. Här genomförde jag för ett par år sedan fältstudier i ett teologiskt forskningsprojekt om Svenska kyrkans roll och identitet i glesbygder. Byn hade sin storhetstid på 1940-50 talet innan motorsågen blev en del av skogsbruket. Sedan dess har invånarantalet minskat. Butiker och caféer har försvunnit och skolan är nedlagd. I byn står flera hus tomma. Några av dem håller på att rasa.

Read More

Den kommunala arkitektens betydelse för platsutveckling

Människor flyttar från landsbygden till tätare befolkade regioner och städer. Många gånger utbildar de sig där till exempelvis läkare, ingenjörer, lärare och arkitekter. Eller så har de utbildat sig, tar ett första jobb någonstans, och återvänder när möjlighet till högre lön, mer kvalificerade arbetsuppgifter och en urban livsstil erbjuds. Vi har hört den förut. Och anledningarna till detta är naturligtvis flera, men detta inlägg berör (bristen på) arkitekter i kommunal anställning, och dess (potentiella) betydelse för platsutveckling i mindre orter i landsbygdskontext.

Read More

Vem ska vi vara attraktiva för?

I den senaste rapporten från långtidsutredningen målas framtiden för många glesbygdskommuner i dystra färger. Utredaren konstaterar att flera kommuner börjar närma sig en kritisk gräns för hur liten man kan vara och förslag om kommunsammanslagningar och mellankommunala samarbeten lyfts fram som lösningar.

Read More