Därför dominerar frågan om stad och land höstens val

I år pratar alla om frågan stad och land inför valet. Min telefon ringer flera gånger om dagen med journalister som vill att jag ska uttala mig. Stefan Löfvén struntade i Almedalen förra sommaren och åkte på en Sverige-turné istället. Alla partiledare säger att hela landet ska leva. Hur hamnade vi egentligen här?

Till att börja med kan det vara bra att veta att stad-land-frågan relaterat till utgången även i tidigare val. När vi tittade på hur kommuner i landet hade röstat till riksdagen i valet 2014 så var befolkningstätheten, som är det kanske bästa måttet på om vi talar om stad eller land, den faktor som var starkast sammankopplad med röstandet. Den var starkare än de genomsnittliga inkomsterna, arbetslösheten och utbildningsnivåerna. I de 30 kommuner som hade lägst befolkningstäthet så var det röd-gröna blocket större än alliansen i 96 procent av fallen. I de 30 kommuner som hade högst befolkningstäthet så var alliansen större än det röd-gröna blocket i 80 procent av fallen.

Med andra ord har stad-land-perspektivet varit närvarande tidigare, men det var ytterst få som uppmärksammade det. I förra valet var till exempel Pisa-undersökningen väldigt dominerande och de dåliga svenska resultaten var ofta i fokus i debatten. Stad-land kändes inte lika relevant.

Men vad få verkade förstå var att stad-land-frågan är som ett paraply som spänner över i princip alla de saker som berör människors vardag. Förutsättningarna att tillhandahålla en god offentlig service påverkas i väldigt hög grad av om det bor 5000 invånare per kvadratkilometer jämfört med om det bara bor en person per kvadratkilometer. Det påverkar möjligheten att driva skolor, att tillhandahålla sjukvård, och ha räddningstjänst och polis på plats. Men det påverkar även möjligheten att rekrytera kompetens till företagen, arbetsmarknadens kraft och det utbud av service som finns på en plats. Det påverkar tillgången till infrastruktur, tillgång till bostäder och mycket, mycket mer.

Det var egentligen först med Brexit som politiken började vakna. Där var det en tydlig skiljelinje mellan stad och land. De mindre befolkningstäta områdena hade i väsentligt högre grad röstat för att lämna EU – något som tog Londonborna på sängen. Ingen av mina amerikanska kollegor – som i princip alla bor i tätbefolkade områden – kunde någonsin tro att Trump skulle vinna valet, för ingen som de kände kunde tänka sig att rösta på honom. Trots det var det Trump som gick segrande ur striden, med en majoritet av rösterna från mindre tätbefolkade områden.

Brexit och Trump var en väckarklocka för svenska politiker som hittills kommit undan med sloganen att ”hela Sverige ska leva”. För faktum är att inte hela landet lever. I 44 procent av de svenska kommunerna är det idag fler anställda på Systembolaget än vad det finns poliser. I många kommuner har skolor och sjukvård dragits ner väsentligt, vilket påverkar livskvaliteten för de som tycker om sina platser och vill bo kvar.

Är då svaret så enkelt som att vi borde investera i lika god offentlig service överallt med hjälp av skattesedeln? Kostnaden för en sådan investering skulle vara oförsvarligt hög och ingen budget är oändlig. Med andra ord kommer så aldrig bli fallet. Dessutom är det inte ens säkert att det skulle vara moraliskt försvarbart att satsa mycket stora summor på investeringar som enbart skulle tillfalla ett fåtal individer. För neddragningarna är till stor del en spegling av de omförflyttningar som skett i vårt land där många individer valt att flytta mot städerna och lämnat mindre platser bakom sig.

Men politiskt vore det mycket ärligare att börja diskutera vad man kan förvänta sig om man väljer att bo på en mindre plats som ligger lite längre bort från en större stad. En sådan diskussion skulle vara hälsosam för debatten och inte minst för att minska klyftan mellan stad och land. Det skulle skapa förväntningar som politiken skulle kunna leva upp till och med all säkerhet även öka förtroendet för politiken om den kan leverera istället för att bara prata.

Läs fler bloggposter av Charlotta Mellander på Vertikals.se

Om vita fläckar på mediakartan

Ingen i landsbygdsdebatten kan väl ha missat det nya presstödet till lokaljournalistiken i landet som nyligen presenterades av kulturminister Alice Bah Kuhnke. Sammantaget ska 55 miljoner skjutas till under 2019 och ytterligare 55 miljoner år 2020 för att på olika sätt stärka lokalmedia runt om i landet. Tanken är bland annat att bättre täcka de ”vita fläckar” som uppstått i det svenska medialandskapet. Stödet ska också stärka lokalmedia i en tid då digitala medier står för en allt större del av mediakonsumtionen.

Läs hela bloggposten på www.vertikals.se

Flytta för att öka sina möjligheter*

Vi pekar ofta på USA när vi vill ge exempel på en arbetsmarknad med stor mobilitet. Det har traditionellt sett varit en arbetsmarknad där individer gärna flyttar om man blir arbetslös. Befolkningen tillskrivs ibland egenskapen att ha svaga kopplingar till sin plats och sin familj vilket skapar en ”rotlöshet”.

Från 1950-talet till idag har dock mobiliteten i USA minskat betydligt vilket kanske kan indikera en större känslomässig koppling sin plats och sin familj vilket kanske kan anses positivt. Men i  den makroekonomiska litteraturen anses oftast hög mobilitet som positivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Detta för att det ger individer möjligheter att förbättra sin situation genom att flytta från en plats med ekonomisk stagnation, segregation, och sämre privat och offentlig service. En större rörlighet på arbetsmarknaden kan också minska både struktur och friktionsarbetslösheten. **

Läs hela bloggposten från Lina Bjerke på http://www.vertikals.se

 

Landsbygdens utmaning är inte produktionsbaserad

För ett par veckor sedan fick jag förmånen att diskutera landsbygdens utveckling med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i Aktuellt. Reportern pressade ministern ett antal gånger och frågade om det verkligen är så att det finns en framtid för alla mindre platser i landet. Självfallet är det helt omöjligt för en landsbygdsminister att säga att så inte är fallet, så svaret på den punkten var ganska väntat. Däremot förvånar argumenten för varför han såg en framtid för alla mindre platser i landet. ”Tänk på livsmedelsproduktionen” sa ministern. ”Tänk på det gröna näringarna och tänk på vikten av att komma ifrån fossila bränslen”. Livsmedel och gröna näringar är naturligtvis otroligt viktigt – inte minst för landsbygden – men det är faktiskt inte det som är landsbygdens främsta utmaning. Landsbygdens utmaning är inte främst produktionsbaserad utan konsumtionsbaserad.

 

Läs hela bloggposten från Charlotta Mellander på http://www.vertikals.se

 

Resten av landet – en skräpyta?

”År 2050 kommer Stockholm ha fem miljoner invånare. Resten av landet är i princip en skräpyta där vi möjligen hittar ett gäng alkoholister, några barn och ett par knäppgökar.” Handels-forskaren Nordströms uttalande har svischat förbi mitt twitter-konto mer än en gång de senaste dygnet. Nordströms uttalande är naturligtvis väldigt dumt, föraktfullt och provocerande sagt. Samtidigt är det bra att frågan gång på gång kommer upp till debatt.

Läs hela Charlotta Mellanders bloggpost som svar på Kjell A Nordströms åsikter om mindre kommuner.

Vad jag tar med mig från 250 möjligheter

Vi har nu haft konferensen 250 möjligheter för tredje gången. Varje gång är en utmaning eftersom vi vill täcka så många områden som bara går och som kan vara av intresse för mindre och ofta krympande kommuner. Det innebär att vi varje år tvingas att välja bort många duktiga föreläsare, men det innebär också att de som vi faktiskt tar med är oerhört duktiga på det de gör. Vi blandar praktiker med akademiker och varje gång så lär jag mig så oerhört mycket nytt.

Läs hela Charlotta Mellanders bloggpost på Vertikals.se

Vad driver innovation och entreprenörskap på landsbygden?

I dagens globaliserade värld blir företags och regioners förmåga att förnya sig allt viktigare för både överlevnad och konkurrenskraft. Förnyelse, teknologisk utveckling, eller innovation, är dessutom en betydelsefull drivkraft för ekonomisk tillväxt, vilket inte minst kan ses genom en tillbakablick över det senaste århundradet. Det är kanske därför inte så konstigt att innovation spelar en central roll i EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020. Målet med Europa 2020-strategin är att EU ska bli en smart och hållbar ekonomi för alla. Vad som egentligen menas med smart tillväxt är inte solklart men genom att fokusera på faktorer som utbildning, kunskap, forskning och innovation är tanken att ekonomier (länder, regioner) halkar in på en ”smart” tillväxtbana. Trots sin diffushet har smart-begreppet blivit mäkta populärt och återkommer i både nationella och regionala utvecklings- och innovationsstrategier.

Läs hela bloggposten på Vertikals.se

Vilket är det bästa projektet bland mindre kommuner?

Att mindre kommuner står inför stora utmaningar är något jag försökt lyfta via min blogg. I en tid då alltmer av det som täcks i media rör större, växande platser behövs forum för platser som står stilla eller krymper då de, till följd av detta, står inför helt andra utmaningar. Detta är bakgrunden till konferensen 250 möjligheter som jag engagerat mig i under de senaste tre åren. Konferensen har som målsättning att presentera intressant forskning, lyfta de bästa praktiska exemplen och dessutom under året fungera som en samlingsplats för fakta och information kring frågor relaterade till mindre platser.

Read More

Vad är skillnaden mellan stad och landsbygd?

I den allmänna debatten görs det ofta en tydlig åtskillnad mellan stad och landsbygd och förmågan att skapa sysselsättningstillfällen. Jag hör ofta argumentet att landsbygderna är de som genererar tillväxten i jordbruk och staden är motorn för den svenska tjänstesektorn. Jag hårdrar naturligtvis detta lite men dessa påstådda skillnader kan skapa en föreställning om att möjligheter och utmaningar för de båda typerna av platser alltid är diametralt olika. Jag vill ge ett lite annat perspektiv på detta.

Läs hela Lina Bjerkes Bloggpost på Vertikals.se som du hittar här.

EUs tillväxtpolitik missgynnar landsbygden

Den Europeiska Unionen står inför en rad utmaningar, såsom finansiell kris, arbetslöshet, flyktingströmmar, främlingsfientlighet och klimatförändringar. EUs 2020-strategi syftar till att lösa dessa utmaningar genom att skapa en smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Strategin utgör ett centralt paraplydokument för medlemsländernas tillväxt- och utvecklingspolitik. Detta gäller inte minst politiken för regional- och landsbygdsutveckling. I korthet innebär strategin ett ökat fokus på ett antal överordnande mål som rör sysselsättning, energi och klimat, samt innovation och utbildning, som i kombination med regionala förutsättningar lägger grunden för vad man i EU-sammanhang valt att kalla smart tillväxt.

Read More
Sida 1 av 212