Flytta för att öka sina möjligheter*

Vi pekar ofta på USA när vi vill ge exempel på en arbetsmarknad med stor mobilitet. Det har traditionellt sett varit en arbetsmarknad där individer gärna flyttar om man blir arbetslös. Befolkningen tillskrivs ibland egenskapen att ha svaga kopplingar till sin plats och sin familj vilket skapar en ”rotlöshet”.

Från 1950-talet till idag har dock mobiliteten i USA minskat betydligt vilket kanske kan indikera en större känslomässig koppling sin plats och sin familj vilket kanske kan anses positivt. Men i  den makroekonomiska litteraturen anses oftast hög mobilitet som positivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Detta för att det ger individer möjligheter att förbättra sin situation genom att flytta från en plats med ekonomisk stagnation, segregation, och sämre privat och offentlig service. En större rörlighet på arbetsmarknaden kan också minska både struktur och friktionsarbetslösheten. **

Läs hela bloggposten från Lina Bjerke på http://www.vertikals.se

 

Landsbygdens utmaning är inte produktionsbaserad

För ett par veckor sedan fick jag förmånen att diskutera landsbygdens utveckling med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i Aktuellt. Reportern pressade ministern ett antal gånger och frågade om det verkligen är så att det finns en framtid för alla mindre platser i landet. Självfallet är det helt omöjligt för en landsbygdsminister att säga att så inte är fallet, så svaret på den punkten var ganska väntat. Däremot förvånar argumenten för varför han såg en framtid för alla mindre platser i landet. ”Tänk på livsmedelsproduktionen” sa ministern. ”Tänk på det gröna näringarna och tänk på vikten av att komma ifrån fossila bränslen”. Livsmedel och gröna näringar är naturligtvis otroligt viktigt – inte minst för landsbygden – men det är faktiskt inte det som är landsbygdens främsta utmaning. Landsbygdens utmaning är inte främst produktionsbaserad utan konsumtionsbaserad.

 

Läs hela bloggposten från Charlotta Mellander på http://www.vertikals.se

 

Resten av landet – en skräpyta?

”År 2050 kommer Stockholm ha fem miljoner invånare. Resten av landet är i princip en skräpyta där vi möjligen hittar ett gäng alkoholister, några barn och ett par knäppgökar.” Handels-forskaren Nordströms uttalande har svischat förbi mitt twitter-konto mer än en gång de senaste dygnet. Nordströms uttalande är naturligtvis väldigt dumt, föraktfullt och provocerande sagt. Samtidigt är det bra att frågan gång på gång kommer upp till debatt.

Läs hela Charlotta Mellanders bloggpost som svar på Kjell A Nordströms åsikter om mindre kommuner.

Vad jag tar med mig från 250 möjligheter

Vi har nu haft konferensen 250 möjligheter för tredje gången. Varje gång är en utmaning eftersom vi vill täcka så många områden som bara går och som kan vara av intresse för mindre och ofta krympande kommuner. Det innebär att vi varje år tvingas att välja bort många duktiga föreläsare, men det innebär också att de som vi faktiskt tar med är oerhört duktiga på det de gör. Vi blandar praktiker med akademiker och varje gång så lär jag mig så oerhört mycket nytt.

Läs hela Charlotta Mellanders bloggpost på Vertikals.se

Vad driver innovation och entreprenörskap på landsbygden?

I dagens globaliserade värld blir företags och regioners förmåga att förnya sig allt viktigare för både överlevnad och konkurrenskraft. Förnyelse, teknologisk utveckling, eller innovation, är dessutom en betydelsefull drivkraft för ekonomisk tillväxt, vilket inte minst kan ses genom en tillbakablick över det senaste århundradet. Det är kanske därför inte så konstigt att innovation spelar en central roll i EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020. Målet med Europa 2020-strategin är att EU ska bli en smart och hållbar ekonomi för alla. Vad som egentligen menas med smart tillväxt är inte solklart men genom att fokusera på faktorer som utbildning, kunskap, forskning och innovation är tanken att ekonomier (länder, regioner) halkar in på en ”smart” tillväxtbana. Trots sin diffushet har smart-begreppet blivit mäkta populärt och återkommer i både nationella och regionala utvecklings- och innovationsstrategier.

Läs hela bloggposten på Vertikals.se

Vilket är det bästa projektet bland mindre kommuner?

Att mindre kommuner står inför stora utmaningar är något jag försökt lyfta via min blogg. I en tid då alltmer av det som täcks i media rör större, växande platser behövs forum för platser som står stilla eller krymper då de, till följd av detta, står inför helt andra utmaningar. Detta är bakgrunden till konferensen 250 möjligheter som jag engagerat mig i under de senaste tre åren. Konferensen har som målsättning att presentera intressant forskning, lyfta de bästa praktiska exemplen och dessutom under året fungera som en samlingsplats för fakta och information kring frågor relaterade till mindre platser.

Read More

Vad är skillnaden mellan stad och landsbygd?

I den allmänna debatten görs det ofta en tydlig åtskillnad mellan stad och landsbygd och förmågan att skapa sysselsättningstillfällen. Jag hör ofta argumentet att landsbygderna är de som genererar tillväxten i jordbruk och staden är motorn för den svenska tjänstesektorn. Jag hårdrar naturligtvis detta lite men dessa påstådda skillnader kan skapa en föreställning om att möjligheter och utmaningar för de båda typerna av platser alltid är diametralt olika. Jag vill ge ett lite annat perspektiv på detta.

Läs hela Lina Bjerkes Bloggpost på Vertikals.se som du hittar här.

EUs tillväxtpolitik missgynnar landsbygden

Den Europeiska Unionen står inför en rad utmaningar, såsom finansiell kris, arbetslöshet, flyktingströmmar, främlingsfientlighet och klimatförändringar. EUs 2020-strategi syftar till att lösa dessa utmaningar genom att skapa en smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Strategin utgör ett centralt paraplydokument för medlemsländernas tillväxt- och utvecklingspolitik. Detta gäller inte minst politiken för regional- och landsbygdsutveckling. I korthet innebär strategin ett ökat fokus på ett antal överordnande mål som rör sysselsättning, energi och klimat, samt innovation och utbildning, som i kombination med regionala förutsättningar lägger grunden för vad man i EU-sammanhang valt att kalla smart tillväxt.

Read More

Därför är jag engagerad i 250 möjligheter och ettsverige

För drygt ett och ett halvt år sedan skrev jag en bloggpost om ungas flyttmönster och om hur 250 av 290 kommuner tappar sina unga. Ingen annan bloggpost som jag skrivit har någonsin genererat lika mycket uppmärksamhet. I princip var enda tidning i Sverige skrev om problemet under de två veckor som följde efter publicerandet och jag tror att jag gjorde en intervju med i princip varenda lokalradiostation i landet.

Efter att ha jobbat med platsers attraktivitet i närmare 15 år och efter att ha varit med på otaliga konferenser om stadsutveckling, så slog det mig hur få plattformar det finns för mindre platser som krymper.

#ettsverige

Läs hela bloggposten på Vertikals.se

Sida 1 av 212