Några tankar om regionala tillväxtmotorer

Tillväxtverket ger i en utlysning ”Finansiering för att utveckla svenska städer till regionala tillväxtmotorer” möjligheter att finansiera projekt för att öka förståelsen av ”staden som tillväxtmotor”. Gott så, men det finns skäl att rikta kritik mot den totala avsaknaden av perspektiv på hur samverkan med stadens omland, den region som staden ska betjäna som tillväxtmotor, ska utvecklas. Utlysningen är starkt präglad av en urban norm, som begränsar möjligheten att se och realisera andra potentialer än stadens.

Arbetet med Strukturbild Skaraborg initierades, förenklat uttryckt, med beställningen ”tillväxt i hela Skaraborg” från den politiska nivån. Skaraborg är en delregion i Västra Götaland med 15 kommuner och 260 000 invånare. I Skaraborgs ojämna geografi råder stora skillnader. De två största kommunerna, Skövde och Lidköping, har närmare 55 000 och 40 000 invånare respektive och centralorterna är viktiga nav i Skaraborgs arbetsmarknad. I Skövde finns dessutom en högskola, en science park och ett resecentrum beläget på västra stambanan. Lidköping ligger på Kinnekullebanan. Skaraborg har också kommuner med cirka 5500 invånare. Antalet invånare per kommun varierar alltså med en faktor 10 (!) inom Skaraborg, vilket förstås skapar olika förutsättningar. Det finns orter som har en stark utveckling och de som är i ett skört läge.

Västra Götalandsregionen (VGR) och länsstyrelsen har tagit fram ett kunskapsunderlag som beskriver den funktionella geografin i Västra Götaland. Här kan man utläsa var människor bor, var de arbetar, vad de arbetar med, vilken tillgänglighet till arbetstillfällen som finns i olika delar av Västra Götaland etcetera i spännande kartor och diagram. Både i Strukturbild Skaraborg och i kartläggningen av den funktionella geografin träder ett nätverk med starka ömsesidiga beroenden mellan Skaraborgs kommuner och orter fram. Så här skriver författarna till rapporten om funktionell geografi:

”Skaraborg är den delregion i VGR som har bäst förutsättningar att utvecklas i en polycentrisk riktning. Infrastrukturförutsättningarna är generellt sett goda. Flera stråk leder förvisso i riktning mot Skövde men inte E:20 som istället passerar orter som Mariestad, Götene, Skara och Vara. En annan faktor som ökar förutsättningarna för en mer polycentrisk utveckling är att regionen har ett antal orter som liknar varandra med avseende på befolkningens storlek. Även om Skövde är något större än Lidköping är ”hoppen” mellan de två största tätorterna i Skaraborg inte lika markanta som i Göteborgsregionen (Göteborg- Alingsås) eller i Sjuhärad (Borås-Kinna).”

Författarna, som förvisso använder sig av begreppet delregionala tillväxtmotorer, konstaterar sedan att Skövdes andel av den totala sysselsättningen har ökat kraftigt mellan 2000-2013 men att detta inte spiller över på de omgivande orternas utveckling. ”Den hyggliga utvecklingen i flera av regionens relativt stora orter får inte heller den effekten på omkringliggande orter.” Detta gäller även de mindre orter som har god tillgänglighet till arbetstillfällen.

En tentativ slutsats av detta är att en ensidig utveckling i regionala tillväxtmotorer riskerar att ske på bekostnad av deras omland. Redan sköra situationer riskerar att utarmas mer, med avseende på beslutsmandat, resurser och kompetenser. Strukturbild Skaraborg konstaterar att en nätverks-stad är mer resilient och robust än en monocentrisk struktur. Genom att utveckla nya och stärka befintliga länkar i många riktningar kan ett ökat utbyte av kompetenser, idéer, produkter med mera ske. Det är själva fundamentet för regional utveckling och tillväxt. ”Centralisering” riskerar i själva verket att minska dessa flöden, eller i alla fall att ”likrikta” dem.

Författarna till rapporten om den funktionella geografin konstaterar vidare:

”Skaraborg består av många kommuner, vilket både kan vara till fördel och till nackdel. En fördel är att centralortsfunktionen gör att vissa typer av sysselsättningstillfällen finns mer utspritt i regionen (kommunsammanslagningar skulle således kunna leda till ytterligare centralisering av verksamheter). En nackdel kan däremot vara en omfattande suboptimering om kommunerna ”tävlar” mot varandra i ett nollsummespel. En möjlighet att åstadkomma en mer balanserad polycentrisk utveckling, istället för en monocentrisk (och egocentrisk?) utveckling i Skaraborg, vore att ”tillåta de olika orterna att utveckla egna nischer. Detta kan exempelvis handla om att förstärka en orts näringsmässiga specialisering eller utveckla en ort till en utpräglad boende-/rekreationsort. Vad gäller det senare är det av stor vikt att det finns en hög tillgänglighet till arbetstillfällen. Bostadsorter är inte sällan beroende av god tillgänglighet till arbetstillfällen.”

Detta ligger helt i linje med rekommendationerna i Strukturbild Skaraborg, där vi självklart konstaterar att Skövde och Lidköping på flera sätt intar en särställning. Samtidigt menar vi att det inte räcker att inrikta samtalet och resurserna på deras utveckling, utan att det måste vidgas till att innefatta alla delar av Skaraborgs ojämna geografi. En bild som använts i samtalet är den av regionala tillväxtmotorer som draglok. Den har förvisso brister, men skapar åtminstone utrymme för följdfrågan: vilka olika slags vagnar finns i tåget? Precis som författarna till rapporten om den funktionella geografin menar vi att vägen framåt går via samtal om vilka bidrag de olika delarna av Skaraborg skall lämna till utvecklingen.

Då saknas till exempel följande frågor i Tillväxtverkets utlysning:

  • Hur kan den regionala tillväxtmotorns roll som regional mötesplats stärkas? Hur kan flöden av människor, idéer etc. öka?
  • Hur kan vi skapa förutsättningar för utveckling som regional tillväxtmotor genom en mer polycentrisk eller nätverksinriktad utveckling?
  • Hur kan en regional tillväxtmotor, genom ett utvecklat samspel med sitt omland, bli ett nav i omställningen till en tjänste- och biobaserad ekonomi?

 

Frågor och tankar är välkomna till magnus.fredricson@gmail.com

Magnus Fredricson är processledare för Strukturbild Skaraborg. Inlägget speglar hans personliga tankar kring utlysningen.